Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.

Det är inte maten som serveras som är viktigast för eleverna – det är de sociala aspekterna av skolmåltiden, som trygghet och socialt sammanhang i skolrestaurangen. Det visar genomgångar av ny forskning som undersökt elevernas egna upplevelser av skolmåltiderna och som gjorts på uppdrag av Livsmedelsverket.

Vetenskapsakademien tilldelar nu ett projekt för att studera inlärningssvårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning två miljoner kronor ur Aktiestinsens stiftelse. Bakom projektet finns Johan Lundin Kleberg, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

Det pratas mycket om barns läsutveckling. En ny kursbok från Göteborgs universitet vill skifta fokus från litteraturläsning som språkutvecklande, genom att uppmärksamma litteraturens estetiska dimensioner och barns kreativa medskapande.

En stor andel pojkar och flickor i mellanstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier av jämnåriga, och när barnen var yngre uppvisade de fler emotionella problem än när de var något äldre. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Ökade kunskaper, vidareutvecklad undervisning och ledning samt ökad kvalitet i samarbetet mellan lärare-rektor, samt rektor-skolchef. Det är några av resultaten av tre års arbete i Ifous FoU-program Fokus undervisning som nu avslutats.

Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare har inrättat Expertrådet för läsning, ett fristående organ av lärare och forskare, för att stärka läsningens roll i skolan och samhället. Rådet betonar samhällsansvar och daglig läsning i skolan.

Pojkar har i snitt lägre betyg i skolan än flickor. Varför? Frånvaron av en rad positiva beteenden – som är vanligare hos flickor än pojkar – kan vara en förklaring. Det visar internationell forskning.

De har likvärdig utbildning och lön men idrottslärare säger själva att de har lägre status än lärare i teoretiska ämnen. En ny avhandling visar att önskan om högre status har varit konstant i 200 år.

Flera ämnen saknas i avsnitten om sexualundervisning i läroböckerna i biologi. Det visar Hannele Junkalas forskning i vilken hon har undersökt sexualundervisningens innehåll i ett antal biologiböcker för högstadiet, samt gjort observationer av biologilektioner i årskurs 8. Hennes avhandling är nu vald till Lärarpanelens favorit. 

När barn delar upp sig i grupperingar med pojkar och flickor för sig ökar problemen med grovt språk och mobbning, visar en ny studie. "Klimatet blev sämre bland både pojkar och flickor. En förklaring är att machokulturen förstärks", säger Silvia Edling, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.