Hur är det att vara homo-, bi-, eller transperson (HBTQ-person) i skolan? Det undersöker Mattias Lundin, docent i pedagogik, i sitt forskningsprojekt. Nu har forskningen bland annat resulterat i en skrift som ska kunna användas i utbildningssyfte i skolor och på lärarutbildningar.

Att få testa på att driva företag redan på gymnasiet minskar ojämlikhet i klassrummet och på sikt även inom näringslivet och samhället i stort. Ny forskning visar på flera positiva effekter av att satsa på entreprenörskap i skolan.

Läsåret 24/25 blir ett utbildningsår för Realgymnasiets nya skolhundar. Genom ULF-projektet, som drivs i samarbete med Linköpings universitet kommer vi utforska hur skolhundar kan stärka tryggheten, närvaron och välbefinnandet hos elever på gymnasiet. Ett område där det hittills saknats svensk forskning.

Många svenska grundskolor har specialanpassade verksamheter för elever med adhd och autism. En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur särskiljande verksamheter organiseras och genomförs, samt vilka effekter det har på elevernas inkludering i den ordinarie skolan.

Nyanlända flyktingfamiljer som fick färre dagar med föräldrapenning deltog mer i etableringsinsatser och barnen började förskolan tidigare, men förändringarna verkar inte bero på den begränsade föräldrapenningen. Det visar ny forskning från IFAU.

En ny studie visar att elever med koncentrationsproblem, svårigheter med planering, impulsivitet, eller med att följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet. Eftersom verktygen tycks underlätta för dessa elever att slutföra uppgifter menar forskarna att det finns ett stort behov av att skolor upprättar regler för hur verktygen kan användas – och hur de…

Ny forskning vid Karlstads universitet visar att ”pojkaktigt” lekbeteende vid 7 års ålder kan kopplas till både beteendeproblem och autistiska drag.

Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.

Det är inte maten som serveras som är viktigast för eleverna – det är de sociala aspekterna av skolmåltiden, som trygghet och socialt sammanhang i skolrestaurangen. Det visar genomgångar av ny forskning som undersökt elevernas egna upplevelser av skolmåltiderna och som gjorts på uppdrag av Livsmedelsverket.

Vetenskapsakademien tilldelar nu ett projekt för att studera inlärningssvårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning två miljoner kronor ur Aktiestinsens stiftelse. Bakom projektet finns Johan Lundin Kleberg, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

Det pratas mycket om barns läsutveckling. En ny kursbok från Göteborgs universitet vill skifta fokus från litteraturläsning som språkutvecklande, genom att uppmärksamma litteraturens estetiska dimensioner och barns kreativa medskapande.