Allt fler elever talar flera språk och har inte ett specifikt modersmål. Vad händer i ett matematikklassrum när svenska, tvåspråkiga och flerspråkiga elever ska förhålla sig till varandra och lära sig matte? Hur uppstår spänningar, hjälpsamhet och konkurrensförhållanden när eleverna möts i skolmatematiken? Det tas upp i en färsk avhandling som också utvecklar nya teoretiska/filosofiska…

Skolan ses ofta som en nationell angelägenhet, men idag måste vi förstå den i sitt globala sammanhang. Det menar Malin Ideland, professor vid Malmö universitet som leder en ny forskarskola för lärarutbildare.

I dag presenteras resultaten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Inkluderande lärmiljöer. Under tre år har 235 lärare och skolledare i ca 40 skolor i sju kommuner arbetat tillsammans med forskare för att fördjupa den forskningsbaserade kunskapen om hur skolan kan möta alla elever.

Onsdagen 27 november presenteras resultaten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Inkluderande lärmiljöer. Under tre år har 235 lärare och skolledare i ca 40 skolor i sju kommuner arbetat tillsammans med forskare för att fördjupa den forskningsbaserade kunskapen om hur skolan kan möta alla elever.

På vilket sätt påverkar användningen av digitala lärplattformar undervisningen i klassrummen på gymnasiet? Vad händer med samspel och lärande när varje elev har sin egen dator och undervisningen flyttar till nya digitala rum? Det är några av de frågor forskare från Karlstads universitet ska söka svaren på i det nya projektet "Plattformspedagogik - en studie…

I årets Swedish Economic Forum Report analyserar svenska och utländska forskare entreprenörskapsutbildning och finner att det går att lära ut entreprenörskap, åtminstone i yngre år.

En ny avhandling i pedagogik ifrågasätter skolvalet och rådande utbildningssystem med betyg som urvalsgrund till gymnasieskolan. "Man ger eleverna en tro på något som är svårt att leva upp till", säger forskaren Eric Larsson.

Nu startar Ifous ett forsknings- och utvecklingsprogram med fokus på Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Under tre år kommer lärare, fritidspedagoger och skolledare att arbeta tillsammans med forskare för att med praktiknära forskningsinsatser och konkret utvecklingsarbete stärka fritidshemmen så att de kan fungera som pedagogiskt komplement till skolan utan att förlora det som är unikt för fritidshemmet.

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet som nyligen utsågs till favorit av Skolportens lärarpanel.

Malmö universitet har tillsammans med olika kommuner i Skåne och privata skolhuvudmän mejslat fram vägar för att stimulera den praktiknära forskningen. Det handlar bland annat om externa forskningsmiljöer, didaktiska nätverk och delade tjänster mellan skola och lärosäte.

Malmö universitet har tillsammans med olika kommuner i Skåne och privata skolhuvudmän mejslat fram vägar för att stimulera den praktiknära forskningen. Det handlar bland annat om externa forskningsmiljöer, didaktiska nätverk och delade tjänster mellan skola och lärosäte.

Tonåringars dagliga interaktioner i skolmiljö undersöks med hjälp av en mobilapplikation. Undersökningarna görs inom projektet REBOOT vid ämnet utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa och lägger särskilt fokus på mobbning och utanförskap.