Dagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.

Marknadens villkor skapar en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel. Betygssättning och undervisning anpassas efter vinst- och effektivitetskrav. Det framkommer i intervjuer med komvux-lärare som gjorts av forskare vid Linköpings universitet. 

Alla är överens om att lärarnas dokumentationsbörda måste minska. Ändå kvarstår problemet – varför? Inom de närmsta dagarna presenteras en ny en statlig utredning i hopp om en lösning. Sociologen Freja Morris har forskat om dokumentationens roll i skolan.

En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.

Hur skapas en skola som verkligen rustar eleverna för framtiden? En skola där undervisningen inte bara drivs av beprövade metoder, utan också på den senaste forskningen.

Den nationella verksamheten ULF – Utbildning Lärande Forskning – övergår i reguljär verksamhet efter att under åtta års tid ha byggts upp av ett stort antal verksamma forskare, lärare och skolledare på lärosäten och hos skolhuvudmän. Genom detta avtal tar parterna SUHF och Ifous ett gemensamt ansvar för att utveckla och förbättra skola och lärarutbildning.

Om lärares lärande ska upplevas meningsfullt är det viktigt att de själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan de utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, konstaterar Peter Johannesson, vars avhandling har blivit utsedd till Lärarpanelens favorit.

Grundskoleelever med problematisk frånvaro som får träffa en social tjänstehund i skolan får bättre skolresultat, bättre psykiskt mående och minskad frånvaro. Det visar det preliminära resultatet av en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.

Hur har den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet under åren 2017–2022 tolkats och implementerats? Det har Ulrika Gustafsson undersökt.

Studenter behöver förberedas bättre och tidigare på vad lärarrollen innebär, enligt forskning från Malmö universitet. Studien lyfts nu fram i utredningen om lärar- och förskollärarutbildningarna, som presenterades för regeringen i veckan.

Elever som har en större andel nyanlända skolkamrater presterar något bättre på de nationella proven än andra. Resultaten varierar dock mellan landsbygd och stad, vilket kan bero på hur skolorna anpassar undervisningsresurserna, visar en ny rapport från IFAU.

Lärarstiftelsen tilldelar årets forskarpris på 100 000 kronor till professor Niklas Pramling vid Göteborgs universitet. Pramling får utmärkelsen för sin forskning om lekresponsiv undervisning – en metod som lyfter fram leken som ett centralt verktyg i förskolans pedagogik.