Om lärares lärande ska upplevas meningsfullt är det viktigt att de själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan de utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, konstaterar Peter Johannesson, vars avhandling har blivit utsedd till Lärarpanelens favorit.

Grundskoleelever med problematisk frånvaro som får träffa en social tjänstehund i skolan får bättre skolresultat, bättre psykiskt mående och minskad frånvaro. Det visar det preliminära resultatet av en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.

Hur har den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet under åren 2017–2022 tolkats och implementerats? Det har Ulrika Gustafsson undersökt.

Studenter behöver förberedas bättre och tidigare på vad lärarrollen innebär, enligt forskning från Malmö universitet. Studien lyfts nu fram i utredningen om lärar- och förskollärarutbildningarna, som presenterades för regeringen i veckan.

Elever som har en större andel nyanlända skolkamrater presterar något bättre på de nationella proven än andra. Resultaten varierar dock mellan landsbygd och stad, vilket kan bero på hur skolorna anpassar undervisningsresurserna, visar en ny rapport från IFAU.

Lärarstiftelsen tilldelar årets forskarpris på 100 000 kronor till professor Niklas Pramling vid Göteborgs universitet. Pramling får utmärkelsen för sin forskning om lekresponsiv undervisning – en metod som lyfter fram leken som ett centralt verktyg i förskolans pedagogik.

En faktaspäckad kursplan, i kombination med en stark akademisk tradition, uppmuntrar NO-lärare att anta rollen som ”uppslagsverk”. Det finns knappt plats för en mer utforskande undervisning, konstaterar Lina Varg, vars avhandling nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Hur kan man arbeta med hållbarhet i förskolan? Det har nio skolhuvudmän undersökt i FoU-programmet Hållbar förskola. Idag publiceras programmets slutrapport som pekar på en mer medveten undervisning om hållbarhet där barnen själva blivit aktörer.

Nordiska lärare använder gärna skönlitteratur i undervisningen. Men vad de vill att eleverna ska lära sig av litteraturen skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige och Norge läser eleverna mindre än i till exempel Danmark. Och de svenska lärarna fokuserar framför allt på läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.

28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen 2020, vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier.

Skrivundervisningen för vuxna som läser svenska som andraspråk påverkas av tids- och resursbrist. Med få lektioner, korta kurser och stora skillnader i elevernas bakgrund är det en utmaning för lärarna att ge den breda och djupgående undervisning som styrdokumenten efterfrågar.

Splittrad yrkesroll, många uppgifter att lösa, och sällan resurser för att klara det. Det är bilden av arbetet på svenska förskolor som framkommer när forskaren Maria Lennartsdotter analyserat inlägg under hashtagen #pressatläge, där förskolepersonal uppmanats dela berättelser om sin arbetssituation.