Lärare blir många gånger centrala vuxna för ensamkommande barn. I Sverige ansvarar skolan för att kartlägga barnens kunskaper och behov, och skolan är ofta spindeln i nätet som samordnar de system som finns runt barnen.

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Uppgiften att lära sig svenska försvåras av en mängd faktorer. Inte minst gör klyftor i det svenska samhället det svårt för nyanlända att överhuvudtaget hitta personer att prata svenska med, visar en ny avhandling.

Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet forskar just nu om transspråkande i undervisningen för döva nyanlända.

Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.

Syftet med studien är att belysa immigrerade lärares övergång från Snabbspåret och kompletterande utbildning till fasta anställningar i svensk skola. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare med migrationsbakgrund och med rektorer. (pdf)

Lärare som kommit till Sverige som flyktingar och som sedan börjat arbeta som lärare i Sverige kan ha en komplicerad väg till en lärartjänst. Det visar en ny rapport från IFAU där forskare från Malmö universitet intervjuat invandrade lärare.

Nyanlända elever – mår de bäst i förberedelseklass eller ordinarie klass? Bägge kan funka, men bara om man ser till varje elevs individuella behov, menar forskaren Denis Tajic. "Tyvärr förekommer en skadlig kollektivisering av nyanlända", säger han.

Nyanlända ungdomar hamnar ofta avsides i skolan och när de möter svenska elever handlar det ofta om sådant som skiljer dem åt snarare än sådant ungdomar har gemensamt. Det visar en ny studie från Högskolan i Halmstad.

Mycket av det som har producerats om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (förkortat SKUA) handlar om elever som har kommit en bit på väg i sin språkutveckling på svenska. Många av de metoder, modeller och arbetssätt som beskrivs går även att applicera i arbetet med elever som är nybörjare i svenska språket – men man…

Vad krävs för att unga personer som nyligen har kommit till Sverige ska må bra? Det har Ulrika Lögdberg vid Högskolan i Halmstad undersökt i sin doktorsavhandling.