Nyanlända ungdomars möjligheter att lära sig svenska bygger inte bara på egna ansträngningar och skickliga lärare. Förhållandena i deras vardagsliv är också avgörande för språkinlärningen, menar forskaren Andreas Nuottaniemi.

With large-scale migration, nations, communities, and schools find themselves urgently needing to address issues of diversity. (pdf)

This article addresses important aspects of the largely unexplored interplay between high educational aspirations and low academic achievement in migratory contexts. Using data from the German National Educational Panel Study (NEPS), I examine the determinants of learning investments of students who changed from vocational to academic tracking at the transition to upper secondary education.

Veien til videregående opplæring har ikke er blitt mer effektiv, til tross for flere endringer i integreringspolitikken, viser ny rapport.

Ett konkurrensutsatt utbildningssystem med aggressiv marknadsföring och över 200 skolor att välja mellan i Stockholmsområdet gör gymnasievalet till en tuff utmaning. Brendan Munhall disputerar den 27 mars med sin avhandling "Begränsade horisonter. En studie om nyanlända elevers gymnasieval".

Det talas inte mycket om hur slöjdundervisning för nyanlända är utformad. Samtidigt använder många skolor slöjden som ett sätt att slussa vidare elever från förberedelseklass till ordinarie undervisning. Här krävs mer kunskap, enligt forskaren Emma Gyllerfelt.

Nyanlända elever i 12–15-årsåldern med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund och de osynliggörs inom den bredare kategorin nyanlända elever, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

I denna artikel studeras användning av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet.

Nyanlända elever i 12–15-årsåldern med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund och de osynliggörs inom den bredare kategorin nyanlända elever, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

This study adopts the methodological lens of narrative ethnography and the concept of key incidents as condensed narratives to examine how narratives of education and cultural normativity emerge in diverse classrooms with migrant adolescents.

While immigrants and their children display bold educational aspirations, less is known about the relationship between their aspirations and educational outcomes. Using longitudinal survey data on students in upper secondary education in Barcelona, Spain, and Bergen, Norway, coupled with register data from Norway, we ask how the aspirations of students with immigrant backgrounds are connected…

Ämnet för Josefin Nilssons avhandling är högaktuellt idag. I avhandlingen får man en djupare förståelse för den komplexitet som präglar kompetensutveckling och lärares didaktiska förändringsprocesser, inte minst i relation till arbetet att stärka likvärdigheten för nyanlända elever.