Vi befinner oss i slutfasen av forskningscirkeln ”Processer för inkludering på riktigt”. Där utgår vi ifrån ögonblicksforskning som analytiskt perspektiv med ett normkritiskt fokus. Just nu förbereder deltagarna presentationerna av sina forskningsresultat.

Gymnasieläraren Lotta Björkman är expert på normkritisk pedagogik. Hon förklarar vad ett normkritiskt perspektiv och berättar utifrån egna erfarenheter hur lärare kan arbeta normkritiskt med elever och om frågor som kan uppstå i undervisningen. Hon delar även med sig av konkreta tips på normkritik i klassrummet.

Hur hanterar bibliotekarien sitt uppdrag att till exempel bidra till fri åsiktsbildning? Och vilken kompetens behöver folkbiblioteken för att hjälpa besökare att navigera i en digital verklighet? Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås lyfter stora samhällsfrågor på Bokmässan 2019.

Vissa ord slår igenom snabbt och brett. Normkritik är ett sådant ord och begrepp. Vad står det för? I en ny antologi reflekterar lärare och forskare över hur arbetet mot exkluderande normer kan utvecklas, skriver Simon Ceder i en recension.

Marie Eriksson har läst en normkritisk barnbok som är full av fyndiga detaljer.

Normkritisk vägledning innebär bland annat att hjälpa elever att undvika stereotypa val, men hur? Här får du några snabba tips oavsett om du är lärare eller studie- och yrkesvägledare.

Skolan har enligt Lgr11 ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Så hur kan man som lärare hjälpa till att motverka inskränkande normer? (webb-tv)

En bok som vänder på perspektiven och synen på vad som är normalt, tipsar Åsa Mernelius.

Skolan och andra institutioner som kyrka och föreningsliv har begränsad kompetens att bemöta elever som kommer från regnbågsfamiljer. Istället läggs det på barnen själva att informera och förklara icke-normativ sexualitet, könsöverskridande identitet och sitt queera släktskap. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. (webb-tv)

Kulturen att inte plugga som ofta finns bland pojkar kan brytas. Tillåtande normer kring studier, där pojkar kan prata med varann om pluggande utan att tappa status, gynnar deras resultat i skolan.

Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap för hur samhället kan skildra individer mer jämställt. Nu presenterar Statens medieråd ett nytt omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger…