Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Modersmålsundervisningen har återigen hamnat i debatten. Ändå fick utredningen, som tydligt visar att modersmåls­undervisning inte bromsar elevernas utveckling i svenska, knappt någon uppmärksamhet när den presenterades på försommaren.

Personal på förskolor behöver mer stöd för att kunna möta barn som pratar minoritetsspråk. Det visar en ny avhandling på Karlstads universitet.

Lärare och elever på grundskolor i Malmö har upptäckt vem den ryske författaren och nationalskalden Alexander Pusjkin är. Genom projektet ”Vad vet ni om Puskjin?” har elever med ryska som modersmål delat med sig av sitt arbete om författaren till sina klasskamrater.

Mer än en fjärdedel av landets alla skolelever är berättigade till modersmålsundervisning. Ändå är undervisning i modersmål ett ganska obeforskat område i Sverige. I synnerhet det perspektiv som forskaren Kirsten Stoewer har undersökt i sin avhandling.

Elever som tillhör de nationella minoriteterna har rätt att utveckla sitt minoritetsspråk även om det inte är ett levande språk i hemmet. Det är något olika regler som gäller i förskolan, grundskolan, specialskolan, sameskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

I tider av nationalistisk populism och hot om att resa murar är det viktigt att värna flerspråkigheten – och att fira den internationella modersmålsdagen, skriver sex forskare vid universiteten i Karlstad och Stockholm.

Hälften av de elever som har en språkstörning är flerspråkiga. För att kunna ge dem en god lärmiljö är det viktigt med tidig upptäckt och tidigt stöd. Skolan behöver ofta stöd i att identifiera språkliga svårigheter på modersmålet.

Den som kan sitt modersmål bra har lättare att lära sig nya språk. Men om man blandar språk kan man inget språk ordentligt då?

Förskolläraren Jannike Martini berättar hur de jobbar med flerspråkighet på hennes förskola i Karlstad.

Lägg flaskan på bordet och ställ apelsinen bredvid – en mening som får de flesta svenska modersmålstalare att lyfta på ögonbrynen. Men hur komplicerade är de svenska placeringsverben för personer med svenska som andraspråk, och hur kan deras förstaspråk utnyttjas i inlärningen? Det hoppas forskaren Annika Andersson svara på.