Skolelever har bristande kunskaper om matens miljöpåverkan, enligt ämneslärare som besvarat en enkät. Därför lanserar nu forskare vid SLU ett datorspel som kan användas i undervisningen.

Över 40 procent av Sveriges lärare anser att deras elever har en låg kunskap om matens påverkan på klimat och miljö. För att öka medvetenheten lanserar forskare vid SLU nu ett dataspel i ämnet. 

Drygt 40 procent av ämneslärarna på högstadiet och i gymnasieskolan upplever att eleverna har begränsade kunskaper inom mat- och miljöfrågor. Det visar en enkät som gjorts på uppdrag av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som nu lanserar ett datorspel som kan användas i undervisningen.

När luftkvaliteten har förbättrats i Stockholm har färre barn utvecklat astma, och barn med astma har fått mindre besvär.

”I rapporten syns det tydligt att barn drabbas mer och mer av klimatförändringarna” säger Karin Neuhaus, generalsekreterare Astma- och allergiförbundet.

Hur får vi skolan att fungera för elever med NPF? Den frågan ledde till ett förändrat arbetssätt och ändringar i den fysiska miljön på Sätra skola. Men framför allt började lärarna prata om eleverna på ett annat sätt.

Naturkatastrofer, ekstremvær, temperaturøkning og annet som følger med endringer i klima, har alvorlige konsekvenser for skoleelever over hele verden.

Ph.d.-studerende Nadia Raphael Rathje mener, at bæredygtig skolepraksis kan ses som en grundsten på linje med skolens opgave om demokratisk dannelse. Hendes casestudier viser, hvordan pædagogik og didaktik kan bidrage til en grøn omstilling.

Många barn och unga ser dystert på framtiden enligt rapporter i bland annat Ungdomsbarometern. Nu visar forskning att om elever får använda sin fantasi för att skriva egna fiktiva ljusa framtidsberättelser så utvecklas förmågan att se flera olika framtidsmöjligheter. De unga kan då uppleva ökat hopp och så kallat agentskap, det vill säga känslan av att själv…

Eric Cardeliús har läst två nyligen utgivna böcker om skolvåld: "Brottplats: skolan. Vittnesmål från en pågående kris", samt "Det finns inga omöjliga skolor. Att vända en skola från kaos till framgång".

Förskolemiljön håller på att förändras. Naturliga grönytor försvinner, barngrupperna växer och byggnadskomplexen likaså. Vad betyder det för barns hälsa, för deras relationer med varandra och förhållandet till naturen? Det undersöker Annika Manni och hennes forskargrupp tillsammans med storförskolor i Umeå kommun.