Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Skolmatematiken är ett skolämne som har såväl hög status som uppmärksamhet och utvecklingsmedel i form av exempelvis Matematiklyftet. Samtidigt finns det brist på kunskap om varför de elever som presterar allra sämst i ämnet misslyckas, skriver Arne Engström, docent i matematikdidaktik vid Karlstads universitet.

Ta in vad barnen visar också – inte bara vad de säger. Det rådet ger Gabriella Gejard, som forskat om matematiklärande i förskolan

För att få unga att bäst lära sig matemetik i skolan bör lärarna satsa på att eleverna ska lära sig så mycket de kan utantill. Mindre effektivt verkar vara att koppla undervisningen till elevernas vardag. Det visar ny forskning från Mälardalens Högskola.

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken…

Can instructional quality be measured using TIMSS items on how often certain instructional practices are used in the mathematics classroom? We focused on three instructional practices that have been the topics of longstanding debates in the educational literature: memorizing formulas, listening to the teacher, and relating mathematics to daily life. In a multi-level multiple regression…

Att använda vardagliga räkneexempel riskerar att stjälpa mer än hjälpa, enligt en ny studie om vilken sorts undervisning som funkar bäst i matematiksalen.

Att arbeta mer laborativt och visuellt med matematik skulle gynna alla elever. Det menar Margareta Dalsjö, matematik- och speciallärare. Och hon låter gärna elever redan i ettan få grunna på klurigheter som Fibonaccis talföljd.

Ett enkelt sätt att lära eleverna i årskurs 1-3 nya spel är att spela yatzy mot läraren. Eleverna tränar på upprepad addition och att automatisera addition inom talområdet 1-30.

Sofie Olsson låter eleverna i årskurs 1-3 känna på, laborera med och jämföra bråk för att få en uppfattning om dess storlek i förhållande till varandra.

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.