Efter en lång karriär som lärarutbildare i matematik brinner Ulla Öberg fortfarande för matematik – nu främst via sin blogg, som är full av praktiska tips. Hon menar att det är mycket bättre läge i förskolorna än i grundskolan.
Hur gör man som lärare för att hantera elever som har matematikångest? Forskaren Ingemar Karlsson, som deltar i Matematikbiennalen 2020, har studerat området. "Matematikbiennalen är som en stor manifestation för att förändra matematikundervisningen i Sverige", säger han
Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant.
Utantillinlärning löser inga problem. Rutinuppgifter räcker inte för att lära sig matematik. Men andelen matematiska problem i läroböckerna är låg, visar forskning från Umeå universitet.
Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om hur vi kan undervisa så att eleverna får använda sin egen förmåga att tänka. Om läraren litar på elevernas tänkande stärks deras självförtroende och de blir mer ”matematiska”. Exemplet är hämtat från en lektion om area och omkrets i en högstadieklass.
Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid Jönköping university.
Elever inom gymnasieskolan erbjuds begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. För att fördjupa förståelsen för problemlösning har Jonas Jäder även studerat några av de komponenter som är värdefulla för elevers problemlösande.
Vad utmärker matematikundervisning där relationer mellan tals delar och helhet ses som grunden för att lära sig addition och subtraktion hos barn i åldrarna 5-8 år? Det har Anna-Lena Ekdahl forskat om.