När en viss typ av uppgifter i matematik är särskilt svåra att lösa, och vissa elevers resultat inte blir bättre år efter år, är det dags att undersöka var svårigheten ligger, menar forskaren Helena Eriksson. Hon hoppas att fler lärare ska undvika att ”bota symptomen” när det ofta är ett grundläggande problem som kan lösas…

Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.

Att låta yngre elever utforska algebraiska uppgifter tillsammans i klassrummet har ett särskilt värde för att främja elevernas matematiska tänkande, menar läraren och forskaren Sanna Wettergren.

Ofta tror vi att elever förstår tiobassystemet, fast de egentligen inte gör det, konstaterar forskaren Marie Björk. Nu har hon ringat in ett par aspekter som kan göra undervisningen enklare.

Begreppet gränsvärde upplevs ofta som svårt av gymnasieelever. Ibland försöker de till och med använda det som ett eget räknesätt. Därför bör man koppla undervisningen till elevernas vardagsliv, menar forskaren och lärarutbildaren Abraham Kumsa Beyene.

Programmering har ännu inte fått någon tydlig roll i matematikundervisningen, konstaterar Ana Fuentes i en ny avhandling. "För att reformen ska få större genomslag kan uppgifter om programmering behöva finnas med i de nationella proven", säger hon.

Hur navigerade gymnasielärarna genom de utmaningar som uppstod när programmering skulle integreras i matematikundervisningen? Det har Ana Fuentes vid Högskolan i Väst forskat i, och presenterar resultaten i en ny avhandling. Där lyfter hon hur programmeringsreformen utvecklades och hur lärarna hanterade de hinder och motsägelser som uppstod när kursplanen ändrades.

Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik. Vad innebär det – och vad gör det med oss?

I denna artikel riktas uppmärksamhet mot användning av digitala verktyg som en del av lärares undervisning i – och därmed förskoleklasselevers möjlighet till lärande av – matematik.

I rapporten diskuteras kursplaner i matematik. Ett sätt att betrakta en kursplan är att se den som en deklaration om vad man vill att eleverna ska lära sig. Kursplanen är då en slags samhällelig norm för vilken matematik som är viktig och nödvändig att kunna. (pdf)

I Estland, Storbritannien och Singapore är grundskoleeleverna dokumenterat duktiga i matematik. Sverige kan lära mycket av ländernas kursplaner, visar en ny rapport från Näringslivets skolforum. ”Vi behöver inte vara originella. Vi kan bara titta på vad andra länder har gjort”, säger forskaren Johan Prytz.

Det japanska sättet att undervisa matematik har fått stor uppmärksamhet. En studie som har följt en japansk lärare visar att läraren stimulerar eleverna till matematiskt tänkande genom att hjälpa dem att fokusera på lektionsmålet och använda sig av deras idéer i undervisningen.