Gymnasieelever som tror på sin förmåga att klara kommande matteuppgifter är mer aktiva i klassrummet, visar en ny avhandling. "För att även få med sig de osäkra eleverna behöver läraren skapa en miljö där alla känner sig trygga att göra fel", säger Erik Bergqvist, forskare vid Luleå tekniska universitet.

Ny forskning från Luleå tekniska universitet visar hur gymnasieelevers självuppfattning inom matematik påverkar deras motivation och engagemang i klassrummet. Erik Bergqvist, har i sin avhandling undersökt elevernas uppfattningar om sina matematiska förmågor och hur dessa påverkar deras engagemang i ämnet.

Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.

Gymnasieelever som använder programmering för att lösa matematiska problem visar ökad förmåga att samarbeta och utveckla sitt matematiska tänkande, enligt ny forskning från Luleå tekniska universitet och Luleå gymnasieskola.

Researchers at Maynooth University's Hamilton Institute and Department of Mathematics and Statistics in Ireland have unveiled significant findings on the role of homework in student achievement. 

Lärarna kan bli bättre på att skapa en miljö som lindrar elevers matteångest. Det menar Eleonora Svanberg, doktorand i matematisk fysik och författare till en ny bok som ska öka elevernas matematiska självförtroende.

How do task experiences support proximal and longer-term desires to reengage? Central to this question is the interplay between perceptions of task difficulty and the situational interest. This interplay is increasingly researched but not yet well understood.

Varför blir så många elever inte behöriga till gymnasiet? Varför presterar så få på hög nivå i matematik? Hur reformerar man ett skolsystem för bättre kunskapsresultat? Näringslivets skolforum bjuder på svensk och internationell expertis i rasande tempo. (webb-tv)

Det är oklart vad kartläggningen av sexåringars mattekunskaper ska fokusera på och vad den ska leda till, menar Maria Walla, forskare i matematikdidaktik. Hon anser att det är tveksamt om Skolverkets material ger det stöd som läsa-skriva-räkna-garantin utlovar. "I en internationell kontext sticker den svenska kartläggningen ut på ett sätt som är oroande", säger hon.

När barnen i förskoleklass ritar teckningar för att visa vad de tycker att undervisningen i matematik handlar om blir resultatet helt olika beroende på om de fått jobba systematiskt med problemlösning i matten eller inte, visar en ny studie.

Elever med svag taluppfattning behöver mer tid för att träna på grundläggande moment. Men den tiden finns inte, trots läsa-skriva-räkna-garantin, visar Kristin Westerholm i en ny studie.