För fem år sen stod läraren Camilla Edvardsson-Lundmark inför en klass som mer eller mindre vägrade läsa.

Att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning innebär såväl möjligheter som svårigheter i skolundervisningen. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Hundar ska hjälpa Uppsalabarn att lära sig läsa. Till exempel kan hunden följa elevens finger när den läser och på så vis känns det som att även hunden hänger med i berättelsen.

Elever med läs- och skrivsvårigheter mår precis lika bra och har inte sämre självbild än andra barn och ungdomar i samma ålder. Det visar ny forskning från Linnéuniversitetet.

Lärarutbildare och universitetslektor i läs- och skrivutveckling, som spänt inväntar resultatet av den internationella studien Pirls, som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Pirls redovisas den 5 december.

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.

En ny studie från Karlstads universitet visar att det finns allvarliga kvalitetsbrister i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. I praktiken visar studien att osäkerheten i provet är såpass stor att elevernas provresultat inte utgör en tillförlitlig grund för betygssättning i ämnet.

Personalen upplevde att de barn som behövde mest vuxenhjälp fick minst. Då förändrade skolan sitt arbetssätt. Eleverna lär nu känna varandra bättre och anpassningarna är inte utpekande.

Att läsa och skriva ingår i alla ämnen i skolan och är grundläggande för all kunskapsutveckling. Tidiga insatser för läs-och skrivutveckling är därför angörande för hur många elever kommer att uppnå goda resultat i skolan.