Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Resursstarka elever med akademiska traditioner gynnas, och andra missgynnas i dagens skolsystem. Det visar en etnologisk avhandling från Uppsala universitet.

Matematiklärarna känner sig osäkra i sin lärarroll och undervisningen täcker inte in hela kunskapsinnehållet. Så ser det ut i många skolor i landets socioekonomiskt utsatta områden, enligt Victoria Rolfes avhandling.

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik, och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Att stänga Vivallaskolans högstadium har inte lett till en ökad integration som var tanken, det visar en rapport som gjorts av forskare vid Örebro universitet.

Studien tar avstamp i nedläggningen av Vivallaskolans högstadium och följer den omorganisering som skett åren därefter. Syftet med projektet är att bidra med kunskaper kring i vilken mån och på vilka sätt åtgärderna bidragit till 1) ökad måluppfyllelse och 2) ökad integration. (pdf)

Hur skapar vi en likvärdig skola för alla? Det var temat för diskussion när det regionala utvecklingscentret RucX bjöd in representanter från skolfältet till en digital konferens.

På Södermalmsskolan berikar grundskolan och grundsärskolan varandra. Strävan efter likvärdighet genomsyrar hela den pedagogiska verksamheten.

Överskattar vi olika skolaktörers förmåga att skapa ökad likvärdighet genom lagar och policybeslut? Det skriver Anette Jahnke, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous.

Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.

Att jämka barns språkliga ­svårigheter och för­utsättningar i en likvärdig verksamhet är svårt. Hos Göteborgs förskolor hittar vi stora olikheter – men också stora framgångar.

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.