Når man skriver på tastatur får ikke hjernen nok stimuli. Derfor plages mange barn med å skille bokstavene b og d. 

 Barn läser allt oftare texter på skärm istället för på papper. Har det någon betydelse för läsförståelsen? Ja, i synnerhet för yngre barn, visar en omfattande spansk forskning. "Vi blev förvånade över att skillnaden fortfarande är så stor", säger Ladislao Salmerón.

A study by the National Student Support Accelerator suggests that short, focused tutoring sessions of five to 10 minutes, known as "tutoring bursts," implemented during regular class lessons, improve oral reading fluency and district reading test performance for kindergartners and first-graders.

Det är inte skärmarna som är problemet – utan föräldrarna. Det menar forskaren Mikael Heidman.

Att läsa tryckta böcker är bättre för läsförståelsen än att läsa digitalt. I synnerhet för yngre, visar en ny spansk universitetsstudie.

Vad vi betraktar som föremål för undersökning, som redskap för förståelse och som pedagogiskt relevant, tenderar att korrelera med skolämnenas kunskapshierarkier. Åsa Delblanc slår här ett slag för skönlitteraturen i förskolan.

För att ett barn ska läsa krävs att också föräldrarna läser. Det tror forskaren och modersmålsläraren Katrina Åkerholm. Och varför är det viktigt? Jo, för att skönlitteratur ger dig fantasi och delaktighet i samhället.

 I Norrköpings skolor och förskolor har skönlitteratur börjat genomsyra undervisningen i naturvetenskap och teknik. ”Läsning främjar intresset för ämnena men även inlärningen”, säger Alma Jahic Pettersson, forskare på Linköpings universitet och den som står bakom initiativet.

Läskrisen har följt med skolan under en längre tid och uppmärksammas nu åter i den offentliga debatten. Här är skolans roll och organisation västentlig, men med vilka metoder bör krisen hanteras? Lars Lagheim berättar här om erfarenheter från ett läsprojekt som bland annat exporterades till Norge.

Hur kan en digital läsresurs som Polyglutt gynna flerspråkande i förskolan? Analysen av läsresursen visar att det finns en potential att lyssna på böcker på både svenska och ett stort antal andra språk som finns representerade i den svenska förskolan.

Ljudböcker har blivit så lättillgängliga att även elever i lågstadiet använder dem i växande omfattning. Kognitionsforskaren Betty Tärning är orolig över den utvecklingen. "Jag är rädd för att lyssnandet tar för mycket tid från den mer slitsamma lästräningen."