Sourcing information related to socio-scientific issues requires sophisticated literacies to read and evaluate conflicting accounts often signified by disagreement among experts, multiple solutions or misinformation. Much of the previous work exploring how young people approach conflicting information has tended to focus on students in the secondary and tertiary years, often taking an epistemic approach to…

Denna kartläggning är tänkt att synliggöra en avgränsad del av forskning kring tidig läs- och skrivundervisning med eller utan digitala redskap vilket inte kan jämföras med en traditionell genomförd forskningsöversikt. (pdf)

Læseforsker Simon Skov Fougt røg op af stolen, da han læste på folkeskolen.dk, at der er for meget fokus på, om børn lærer at læse og regne i skolen. Tværtimod er læsning grundlæggende for børns læring og demokratiske forståelse, mener han. 

Forskare på Linköpings universitet undersöker om en läsrobot kan öka läslusten hos fjärdeklassare. Det tvärvetenskapliga projektet förenar forskare inom teknik, kognition och pedagogik och genomförs i samverkan med Utbildningskontoret i Norrköping.

De tre mest brugte læremidler til begynderlæsning ”har hver sine fejl og mangler”, viser en ny undersøgelse fra Aarhus Universitet. Lærerne skal have mere tid til at forholde sig kritisk til de læremidler, de bruger, mener forskerne.

Gode lese- og skriveverktøy kan gje god hjelp til elevar med lese- og skrivevanskar.

På senare år har lärarstudenter från många av landets lärosäten vittnat om bristande läs-och-skrivundervisning för blivande F-3-lärare, alltså för dem som ska lära barn i förskoleklass till årskurs 3 att läsa och skriva. Det skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.

Denna artikel behandlar läsande i samhällskunskapsämnet i årskurs 5 och 8. Syftet är att fördjupa förståelsen av vilka förutsättningar för elevers läsförståelse i samhällskunskap som skapas genom olika sätt att arbeta med läsande i ämnet.

Läsförståelsen bland svenska elever når bottennoteringar och läsningen i svensk skola sjunker drastiskt. Läraren Karin Herlitz menar att planerad bokläsning under lektionstid är avgörande för att vända den negativa trenden.

Språkutveckling, läsengagemang och inte minst glädje. Det kan dialogisk högläsning av bilderböcker i klassrummet bidra till, enligt forskarna Catarina Schmidt och Sara Hvit Lindstrand. 

Effekten blev tydlig när över 200 elever deltog i en studie med litteraturläsning i skolan, kombinerat med lässtrategiundervisning och boksamtal i skolan och hemmen. Eleverna upplevde att de blev bättre läsare. "Att eleverna läste ofta och regelbundet, stöttade av vårdnadshavarna, var avgörande", säger Lena Manderstedt, Luleå tekniska universitet.

Lärarstiftelsen har i sin satsning Lärare & Forskning lanserat en ny webbplats med vetenskapliga nyheter om undervisning och lärande. I det första temat om läsning intervjuas bland andra Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, samt Julia Uddén, hjärnforskare vid Stockholms universitet.