Barn behöver läsa mer, men framför allt behövs träning i att avkoda ord och meningar. Det gäller för många nyanlända – men också för många som är födda här, säger Tomas Riad, språkforskare och ledamot av Svenska Akademien.

Många gymnasieelever får ingen undervisning om de njutbara aspekterna av att läsa skönlitteratur, enligt forskaren Spoke Wintersparv. I stället prioriteras kunskap som går att mäta. Följden blir en ”halv” undervisning, där den litterära kompetensen uteblir.

Forskaren Josefine Karlsson kom på idén om att skapa en digital läskompis som kan stötta barns läsutveckling. För att nå sitt mål fick hon hjälp av Social Impact Lab att förädla sin idé och av AI Impact Lab, via AI Sweden, att komma i kontakt med AI-företaget Talkamatic. Nu är den första prototypen klar.  

Microsofts nya verktyg Reading Progress ska hjälpa skolelever att förbättra sina läsfärdigheter. Elever spelar in sig själva när de läser och läraren kan bland annat bedöma noggrannhet, uttal och antal ord per minut.

En av lågstadielärarnas viktigaste utmaningar är läs- och skrivträning. Men hur mycket tid kan man lägga på det? Och hur avgörande är klasstorleken för att det går vägen? Lågstadieläraren Louise Kärrhage ser daglig lästräning som en framgångsfaktor. Men för det behöver hon föräldrarnas hjälp.

Det är mycket upp till den enskilda läraren att ge plats åt läsupplevelser i litteraturundervisningen. Risken finns att elevers litterära kompetens får stå tillbaka i en tid när mätbara resultat premieras.

Teachers have long used literature to help students examine their own lives, and that may be more valuable than ever right now.

There’s a powerful academic impact, new research reveals, when students are voracious, voluntary readers.

Kan skolelever förbättra sin läsförståelse med hjälp av artificiell intelligens? Det ska Josefin Karlsson, som nyligen disputerat i pedagogik vid Örebro universitet, ta reda på.

I läsfrämjandets namn anpassas fler barnböcker nu efter nybörjare, med enkla och korta historier. Men de böckerna kan missa målet, enligt forskaren och läraren Katarina Rejman. Hon menar att skolan måste mäta mindre och fokusera mer på lust i läsningen.