Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text. Det skriver Skolforskningsinstitutet i en översikt som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget kring hur lässtrategiundervisning kan bidra till förbättrad läsförståelse (2019). 

Att lära sig läsa och räkna hör i början på lågstadiet till grundläggande färdigheter. Vissa elever kämpar med att tillägna sig dessa färdigheter. Forskaren Hanna Lindström-Sandahl har utvecklat och utvärderat specialpedagogiska undervisningsprogram som kan göra stor skillnad för elever som visar tidiga svårigheter med att läsa och räkna.

I årskurs sju utgör skönlitteratur cirka en tredjedel av undervisningstiden i svenska. Men fokus ligger på läsförståelse, inte på litterära genrer och begrepp. Det konstaterar forskaren Anna Nissen som gjort en jämförelse med övriga Norden.

Skönlitteratur får inte reduceras till färdighetsträning för läsning. Det betonar forskaren Louise Almqvist, som har skrivit en avhandling om hur lärare kan använda skönlitteratur i demokratiska samtal om sexualitet och värdegrund.

Tidig läsundervisning behöver både ha fokus på avkodning av bokstäver och ord och stärka barns generella språkförståelse. Redan i förskolan kan pedagogerna lägga en bra grund, som sedan kan utvecklas i förskoleklass och årskurs 1-3. Det säger Tarja Alatalo som forskar om läsundervisning, från förskolan och upp till lågstadiet. 

I denna intervjustudie undersöks litteraturundervisningen i svenska på IB-programmet ur ett lärarperspektiv. Vi intresserar oss för vad lärare som undervisar i litteratur på IB-programmet menar kännetecknar litteraturundervisningen där, utifrån ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Intervjustudien visar att litteraturundervisningen på IB utgår ifrån vad som kan karaktäriseras som komplexa texter, och att undervisningen präglas av djup snarare än…

Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.

Utgå från högläsning i undervisningen av naturvetenskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen. Det rådet ger skolbibliotekarien Maria Heimer, som tillsammans med två forskare beskriver metoden i en ny bok.

Hur kan lärare förbereda eleverna för läsning av digital text på webbsidor? Två högstadielärare i Göteborg har tillsammans med forskaren Lisa Molin undersökt hur undervisningen kan stärka elevers förståelse för digitala och multimodala texter.

Ny teknik, som sociala medier, blir alltmer självklara inslag i barn- och ungdomsböcker. Men i böckerna framställs tekniken ofta som farlig.– Det är påtagligt att det finns en negativ bild av tekniken, säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.

Intresset för att läsa minskar hos svenska ungdomar. Samtidigt finns en medvetenhet hos lärare om vikten av att väcka och bibehålla läslusten istället för att kräva den. Det säger forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

Nordiska lärare använder gärna skönlitteratur i undervisningen. Men vad de vill att eleverna ska lära sig av litteraturen skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige och Norge läser eleverna mindre än i till exempel Danmark. Och de svenska lärarna fokuserar framför allt på läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.