Tidig läsundervisning behöver både ha fokus på avkodning av bokstäver och ord och stärka barns generella språkförståelse. Redan i förskolan kan pedagogerna lägga en bra grund, som sedan kan utvecklas i förskoleklass och årskurs 1-3. Det säger Tarja Alatalo som forskar om läsundervisning, från förskolan och upp till lågstadiet. 

I denna intervjustudie undersöks litteraturundervisningen i svenska på IB-programmet ur ett lärarperspektiv. Vi intresserar oss för vad lärare som undervisar i litteratur på IB-programmet menar kännetecknar litteraturundervisningen där, utifrån ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Intervjustudien visar att litteraturundervisningen på IB utgår ifrån vad som kan karaktäriseras som komplexa texter, och att undervisningen präglas av djup snarare än…

Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.

Utgå från högläsning i undervisningen av naturvetenskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen. Det rådet ger skolbibliotekarien Maria Heimer, som tillsammans med två forskare beskriver metoden i en ny bok.

Hur kan lärare förbereda eleverna för läsning av digital text på webbsidor? Två högstadielärare i Göteborg har tillsammans med forskaren Lisa Molin undersökt hur undervisningen kan stärka elevers förståelse för digitala och multimodala texter.

Ny teknik, som sociala medier, blir alltmer självklara inslag i barn- och ungdomsböcker. Men i böckerna framställs tekniken ofta som farlig.– Det är påtagligt att det finns en negativ bild av tekniken, säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.

Intresset för att läsa minskar hos svenska ungdomar. Samtidigt finns en medvetenhet hos lärare om vikten av att väcka och bibehålla läslusten istället för att kräva den. Det säger forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

Nordiska lärare använder gärna skönlitteratur i undervisningen. Men vad de vill att eleverna ska lära sig av litteraturen skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige och Norge läser eleverna mindre än i till exempel Danmark. Och de svenska lärarna fokuserar framför allt på läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Ny teknik är något hotfullt och ofta farligt. Det är i alla fall bilden man kan få om man läser modern barnlitteratur. "Tekniken blir en allt större del av vardagen, även i litteraturen. Men samtidigt finns det ofta en oro eller ett dolt hot i tekniken," säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.

När trenden går mot alltmer analog läsning i klassrummen lägger Marie Wejrum, filosofie doktor i pedagogiskt arbete, fram sin avhandling om digital läsförståelse. "Vi måste rusta våra elever för de texter de kommer möta ute i samhället", säger hon.

Läskrisen bland våra unga har uppmärksammats av såväl politiker, forskare, lärare och föräldrar. Med utgångspunkt i ett besök i skolbiblioteket skriver Krister Lillas, lärare i Österbotten i Finland, om möjliga förklaringar till krisen.