Individualisering og standardisering i skolen kan bidra til å skape forvirring og usikkerhet for elevene.

The paper analyzes how assessment of the subject English is presented in Sweden and Finland at the lower and upper secondary levels.

De fyra f:en – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är grunden för den svenska skolan. Förvirrande, anser Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. "Bäst före datum är sedan länge passerat och det är dags för utrangering".

Fakta ställs i skoldebatten ofta emot förståelse men hur lyfter skolans styrdokument fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Inte särskilt konsekvent menar Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och argumenterar för en uppdatering av denna utgångspunkt för våra läroplaner.

Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. 

Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant…

Charlotta Svonni har i sin forskning undersökt läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet ända fram till 2010-talet.

Vi behöver tala öppet om grundskolans utmaningar och våga ställa krav på eleverna. Det säger forskare Sirkku Kupiainen, med anledning av Svenska Yles granskning av grundskolan i Helsingfors.

2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som…

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.