Föreliggande artikel har två syften. Det första är att diskutera begreppet lärares relationskompetens med stöd i George H. Meads begrepp ’Mig’ och ’Jag’. Det andra syftet är att, med utgångspunkt från begreppsdiskussionen, diskutera resultat från tre interventionsstudier av lärarstudenters uppfattningar om relationskompetens och, mer specifikt, hur studenternas utveckling i de aktuella projekten kan förstås.

Vad är det då för ekonomikunskaper som skolan behöver undervisa för att rusta våra ungdomar inför vuxenlivet? Och hur ska vi rusta våra blivande lärare för att kunna undervisa detta? En ny avhandling söker svar på dessa frågor genom fyra delstudier. 

Nyligen arrangerades en konferens inom temat ”Lärarbristen i Sverige och internationellt”. Konferensen sammanförde experter från Sverige, Danmark och Tyskland.

Reformering av lärarutbildning och skola behöver baseras på breda politiska överenskommelser snarare än ideologisk färgade enmansutredningar, skriver Hanna Sjögren, och uppmanar regeringen att återgå till dens svenska traditionen av breda parlamentariska utredningar.

Margita Rönngren och Malin Öberg vid Institutionen för språkstudier har båda lång erfarenhet av att arbeta inom skolan – tillsammans arbetar de för att vidareförmedla ny kunskap till grundskolelärare, samtidigt som de tar med sig insikter från skolan till universitetets undervisning och forskning.

Obehöriga yrkeslärare som jobbar vidare samtidigt som de läser en yrkeslärarutbildning på högskolan – vad tycker de om kombinationen? "De anser att lärarutbildningen ger ett betydande mervärde", säger doktoranden Viktoria Grahn Johansson vid Linnéuniversitetet.

Hur används digitala läromedel i svensk skola idag? Hur bedriver man kollektiv undervisning med individanpassade verktyg? Och hur digitalt anpassade är lärarutbildningarna i Sverige? Om detta resonerar Johan Lundin, medförfattare till den nyutkomna boken Digitala läromedel i en digital skola.

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Trots att många elever utsätts för rasism menar Erik Rezazadeh att frågan om hur rasism påverkar relationerna mellan eleverna i princip inte alls nämnts i den kompletterande pedagogiska utbildning han själv gått.

Anders Jönssons artikel om lärarutbildningen är ett välkommet initiativ där en diskussion kan inledas utan att hamna i politiskt käbbel utifrån låsta positioner. Det skriver Per Båvner, utredare på Lärarförbundet och tidigare anställd vid lärarutbildningarna på Stockholms och Karlstads universitet.

I Tidöavtalet nämns vikten av mer “praktisk metodik” som något som ska fixa inte bara lärarutbildningarna utan i förlängningen skolan också. Anders Jönsson relaterar detta till återkommande resonemang om attlärarutbildningen blivit för akademisk och reflekterar här kring vad en “de-akademisering” av lärarutbildningen skulle betyda.