Lärares yrkesinträde är en krävande process och ses oftast som en utmanande tid. Syftet med forskningsprojektet är att bättre förstå det eventuella glappet mellan den kompetens som lärarutbildningen ger och de faktiska krav som läraryrket ställer. (pdf)

Efter PISA haglar förslag till förbättringar på skolan och utbildningen men idéerna är ofta mer i linje med det som anses politiskt/ideologiskt önskvärt än det som vore verkligen effektivt. Dylan Wiliam menar i denna artikel att inga verkligen effektiva åtgärder kan införas om det inte städas upp bland lärarnas ansvarsområden, och argumenterar för “de-implementering” –…

På senare år har lärarstudenter från många av landets lärosäten vittnat om bristande läs-och-skrivundervisning för blivande F-3-lärare, alltså för dem som ska lära barn i förskoleklass till årskurs 3 att läsa och skriva. Det skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.

I en mer komplex och orolig värld behöver blivande förskollärare bli mer förberedda inför att undervisa kring normer som rör samtid, religion och världsbilder. Vad är deras egen världsbild kontra samhällets baserat på kunskap och vetenskap? Känner de sig inkluderade i sättet som det undervisas på förskollärarprogrammet inom det här området? En ny nationell studie…

This study aims to investigate how the courses in didactics of mathematics in preschool and primary teacher education create conditions for preservice teachers to develop professional knowledge in an interactive learning process that integrates the knowledge domains of mathematical subject knowledge and pedagogical mathematical knowledge.

I en studie från Linköpings universitet har forskarna granskat hur Utbildningsdepartementets förslag på revidering av examensmålet om specialpedagogik togs emot av högskolor och universitet.

Samhället förändras snabbt men utbildningen hänger inte med. Detta är en verklighetsbeskrivning som har funnits inom musiklärarutbildningen i årtionden. När högskolorna strävar efter modernisering, slits lärare och studenter mellan nyttotänk, bildningsideal och krav på vetenskaplighet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant…

Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik. Vad innebär det – och vad gör det med oss?

Mittuniversitetet är landets enda universitet som erbjuder studenter stöd genom metoden Supported Education. Satsningen ska hjälpa studenter genom tuffare studieperioder och minska risken för psykisk ohälsa eller att studenter hoppar av sin utbildning.

Forskare vid Umeå universitet har analyserat policydokument för Grundlärarprogrammet. Fokus är att finna spår av hur professionell digital kompetens återfinns i dokumenten och därigenom skapar förutsättningar för lärarutbildare att genom sin undervisning möjliggöra för lärarstudenterna att utveckla denna kompetens.

Digitaliseringen har revolutionerat vårt samhälle, från hur vi arbetar till hur vi lär oss. Men hur påverkar denna teknologiska omvandling lärarutbildare och deras förmåga att förbereda framtidens lärare? En ny avhandling från Högskolan Väst granskar just detta.