Ju skarpare verktyg vi kan utrusta våra framtida lärare med, och därmed deras elever eller studenter, desto bättre blir vi på att reflektera över vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Det skriver Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet och utbildad lärare, i en artikel om vikten av argumentationsanalys.

I denna artikel har Britt Jakobson och Monica Axelsson undersökt vilka instruktioner lärare ger sina elever i naturvetenskapliga uppgifter. Det dominerande fokuset ligger på "att göra", vilket författarna menar skapar osäkerhet hos eleverna.

Är ITERS-R ett användbart redskap för att mäta kvaliteten på barnomsorgen för små barn i norska förskolor? Det undersöker Anne-Grethe Baustad i en artikel.

En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.

Oroliga, otrygga, okoncentrerade och aggressiva elever innebär en stor utmaning för nästan alla lärare. Skolledningens roll är avgörande för de skolor som varit framgångsrika i sitt bemötande av elever med svårigheter, visar Hans Larssons och Claes Nilholms artikel.

Begränsad tillgång till kvalitativ forskning är ett allt vanligare hinder inom både grundutbildning och forskarutbildning. Denna uppsats undersöker metoder som forskare, däribland studenter, använder för att få tillgång till datainsamling inom deras ämnesområden.

Eva Skåreus, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, reflekterar i sin artikel över olika val hon gjorde och inte gjorde i sin förstudie. I sin forskning har hon undersökt frågor som behandlar lärarutbildningen i förhållande till yrkesidentitet, bilder, konstverk, kön och känslor.

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Hur delger handledarna sitt yrkeskunnande till lärarstuderande under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen? Det undersöker författarna i denna artikel.

Syftet med denna vetenskapliga artikel är att, utifrån VFU-handledares kontext och beskrivningar, förstå vad som utgör kärnan i begreppet beprövad erfarenhet.

Kan lärarstudenter skärpa "den praktiska blicken" med metoder, designade för att ge handledarna skärpt förmåga att styra uppmärksamheten mot de praktiska och så kallade tysta delarna av det egna kunnandet? Det undersöker artikelförfattarna i denna artikel.

Hur synliggörs undervisningspraktikens innehåll i lärares frågor och diskussioner i processhandledning i grupp? Det har Ingrid Nilsson och Ewa Wictor undersökt i ett forskningsprojekt.