Sverige har en akut lärarbrist. Enligt Skolverkets senaste prognos behöver Sverige examinera 15 100 lärare varje år fram till 2031 för att matcha rekryteringsbehovet. Det är nästan dubbelt så många som examineras idag. Nu går Mälardalens högskola samman med 13 andra lärosäten i satsningen ”jag är lärare” för att öka antalet sökande till lärarutbildningen och…

Mer än 500 personer tog en ämneslärarexamen förra läsåret genom att komplettera en tidigare högskoleutbildning. Många av dem kan nu undervisa i naturvetenskap, matte eller teknik - ämnen där lärarbehovet är stort.

Den lärarbrist som finns kommer inte att gå att utbilda bort. Det visar siffror från Universitetskanslerämbetet, UKÄ. I så fall skulle mer än en fjärdedel av alla som går ut gymnasiet behöva utbilda sig till lärare, vilket knappast är realistiskt.

Om man som lärare inte fått kunskap om på vilket sätt identitetsutveckling är nära förbundet med individers lärande och utveckling kommer eleverna varken utvecklas som elever, trivas i skolan eller prestera bra. Det skriver fil dr Mia Heikkilä i denna kunskapsöversikt om genusaspekter på lärarutbildningen.

Möt Eva Eliasson som forskar och undervisar på yrkeslärarprogrammet. (webb-tv)

Vad gör en lektor? Ingela Bursjöö lyfter fyra viktiga arbetsuppgifter: Utveckla ämnesundervisning, bidra till kompetensutveckling, delta i ämneslärarutbildning samt bidra till allmän skolutveckling. Hon uppmanar lärare att söka de forskarutbildningar för lärare som just nu finns att söka vid lärosäten runtom i landet.

Vill vi på allvar få fler intresserade av att bli lärare? I så fall måste vi ta itu med kundtänkande, lappa-och-lagapolitik, orimliga krav på individualisering och idén om att skolan ska lösa alla samhällets problem, skriver Maria Jarlsdotter, rektor Malmö latinskola.

Konstruktivismens dominans på lärarutbildningen måste brytas. Liksom det kompakta motståndet mot realismen. Vägen fram är att betona hur dessa både idériktningar kan samverka för en bättre undervisning.

High-tech effort would also speed up teacher education by giving credit for existing skills.

Det sägs att “kunskapssynen” förstört svensk skola. Kan det vara så? Hur har det i så fall gått till? Det skriver Magnus Hultén, redaktör för Skola och samhälle.

Forskare från Örebro universitet ska nu tillsammans med åtta andra universitet och högskolor starta en nationell forskarskola med målet att stärka kvaliteten i lärarutbildning med inriktning mot idrott och hälsa.

Fem norska högskolor och universitet får statlig finansiering under 2018-2020 för att lyfta fram digitala kompetensen på grundlärarutbildningar. De ska också bidra till yrkesverksamma lärares kompetensutveckling. Totalt rör det sig om knappt nittio miljoner norska kronor.