Möten mellan brottsoffer och förövare är en outnyttjad resurs som skulle kunna förhindra att ungdomar hamnar i en kriminell livsstil. Det säger Lottie Wahlin, universitetslektor i socialt arbete, som forskat om medling och nu har bidragit till en ny bok som ifrågasätter varför inte metoden används mer.

Unga som vuxit upp med separerade föräldrar har större risk att hamna i brottsliga miljöer. Föräldrarnas nya relationer också påverkar, och som mest då den ene föräldern träffar en ny partner och den andre inte.  

Ju bättre skolor desto mindre brottslighet. Det är en av slutsatserna i en rapport från Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi.

Studie efter studie visar på ett orsakssamband mellan en bättre skola och lägre brottslighet. Det visar en ny rapport från Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi. Men ofta glöms den goda skolans brottssänkande effekter bort.

Rapporten fokuserar på sju socialpolitiska områden – utbildning, alkohol, tidig uppväxtmiljö, hälso- och sjukvård, sysselsättning, välfärd och värnplikt – och undersöker huruvida insatser på dessa områden kan utgöra möjliga sätt att minska brottsligheten. Läs rapporten. (pdf)

Förebilder och ett nytt sammanhang har stor betydelse för dem som vill ta sig ur gängkriminalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som undersökt gängkriminellas syn på sig själva och vad ett nytt jag spelar för roll för att kunna hoppa av.

Att lämna gängbrottslighet kan vara svårt − det nya livet ter sig totalt ovisst. Då kan positiva förebilder i form av före detta gängkriminella vara till hjälp, visar forskning. Men inte alla som jobbar med att stötta avhoppare vågar anlita personer med ett brottsligt förflutet.

Skolan kan inte ensam förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Men en sak som skolan verkligen kan bidra med är att få skolarbetet att kännas meningsfullt, säger kriminologen Julia Sandahl.

Skjutningar i den kriminella världen är mycket vanligare nu än för bara några år sedan. Orsakerna är flera: Smartphones, chattgrupper, fler vapen och ökade klassklyftor. Det säger kriminologen Sven Granath vid Stockholms universitet.

Ett projekt vid namn PUFF som Anna-Karin Andershed professor i psykologi vid Örebros universitet har utvecklat och som står för Positiv utveckling för förskolan.

Kan musik riktad till barn i förskoleåldern hjälpa till att förebygga framtida kriminalitet? Det tror både forskningen och professor Anna-Karin Andershed, som utvecklat idén PUFF.