Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, tar sig an den sjätte av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning – att om man bara tränar 10 000 timmar så är framgången given.

Vad säger forskningen om den ibland knaggliga vägen från att vara ren novis till att nå expertstatus inom ett område, och vad kan det innebära för lärares undervisning? Det skriver läraren och författaren David Didau om på Skola och Samhälle.

Kan undervisningen i skolan bli effektivare om undervisningen utgår från hur hjärnan fungerar? Det försöker forskare vid Umeå universitet ta reda på.

Skolans starka fokus på lärande underminerar dess själva grund. Det leder till fokus på mätbara mål och instrumentalisering. Det centrala begreppet för skolans verksamhet bör istället vara barns intresse. Det är en konstruktiv drivkraft för deras väg in i samhället, skriver Morten Timmermann Korsgaard, lektor vid Malmö universitet.

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Olika typer av feedback har stor betydelse för hur vi ser på våra utvecklingsmöjligheter. Recensenten Margot Zakariasson funderar över sina egna metoder efter att ha läst boken Utmanande tankesätt.

De senaste 20 åren har det publicerats mycket kring kognition och flerspråkighet. Samtidigt som forskningsfältet börjat rannsaka sig själv kommer nya studier som hittar förändringar i hjärnan som följer med flerspråkighet, skriver forskaren Annika Andersson.

Arbetsminnet anpassar sig till den uppgift som man utför. Det har inte bestämda gränser som man tidigare trott, utan balanserar minnets prestanda mot hjärnans resurser, visar forskning.

"Jag vill bryta stigmatiseringen kring matematik att det bara är vissa smarta elever som kan bli bra på matematik. Det är fel. Alla kan lära sig". Det säger Sabine Louvet som har skrivit boken "Stärk det matematiska självförtroendet" där hon delar med sig av sitt arbetssätt och lekfulla digitala arbetsmetoder för att stärka elevernas matematiska…

Långvarig smärta påverkar den kognitiva förmågan – oavbruten smärta ger också ökad känslighet för smärta i andra kroppsdelar. Ständig smärta påverkar hjärnans funktioner mer än om smärtan tar pauser, visar forskning från Linnéuniversitetet.

Eleverna i den svenska skolan har fått arbeta allt mer självständigt på senare år. Men det fungerar inte lika bra som utomlands.

Vår fysiska hälsa formas av arv och miljö och sätter begränsningar för vad vi kan prestera, men den som uppskattar fysisk träning kan övervinna och flytta fram dessa gränser. På motsvarande sätt förhåller det sig med vår intelligens, där en kärlek till lärande kan öka vår kognitiva kapacitet. Här har skolan en viktig roll.