I sin artikel granskar den brittiska professorn Farzana Shain kritiskt den roll som utbildning har haft i Storbritannien när det gäller att peka ut etniska minoriteter som "problem".

Mary Darmanin kritiserar i sin artikel "The ‘smallness’ of minimalist tolerance" EU:s minsta stat, Malta, för landets nuvarande utbildningspraxis när det gäller integration av invandrare och etniska minoritetselever.

I sin artikel diskuterar Yvonne Leeman och Sawitri Saharso frågor om utbildning, identitet och delaktighet i ett mångkulturellt samhälle. Författarna jämför forskningen de gjorde i Nederländerna för 30 år sedan med dagens forskning i ämnet.

Nyliberal kapitalism har främjat en anda av konkurrens mellan skolor, lärare och elever, och i USA har det blivit allt vanligare att lärarutbildningarna hålls ansvariga för hur deras lärare inverkat på elevernas prestation, skriver Peter Farruggio och Michael D. Guerrero i denna artikel.

Finns det skillnader i oro och ångest inför prov mellan svenska och finska elever, och är dessa skillnader "riktiga" skillnader eller ett resultat av ett mätfel? Det har författarna till denna vetenskapliga artikel undersökt.

Vilken roll kan en pekdator eller lärplatta ha för språkinlärning och skrivkunnighet i förskolor? Det undersöker författarna i denna artikel, där de har analyserat samtal som uppstått under barnens användande av surfplattor på en mångkulturell förskola.

I denna artikel skriver författarna om forskningsprojektet "En dator - en elev", där elever i mellanstadiet använde datorer i undervisningen. Istället för att teknologin användes för att uppnå vissa mål, blev användandet av datorer ett mål i sig.

Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.

I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Astrid Granly och Eva Maagerø har skrivit en artikel där de undersöker vad multimodala texter i förskolan representerar och i vilken utsträckning de visar och ger attributioner till barnens aktiviteter.

Tack vare digitala medier har nya plattformar för det politiska samtalet uppstått. Erik Andersson skriver i sin artikel "The Political Voice of Young Citizens. Educational conditions for political conversation – school and social media" om var, när och hur den politiska diskussionen tar plats.

Johan Liljestrand analyserar i sin artikel ICCS-studiens användande av diskussioner om sociala och politiska frågor, och problematiserar frågan genom en kvalitativ analys av faktiska diskussioner i klassrummet.