Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Hur ska vi förklara och förändra den allt mer ojämlika skolan? Finns förklaring i klassrummet eller i de samhälleliga strukturerna – eller kanske både och, skriver Johan Enfeldt i en replik till Isak Skogstads artikel.

Inkluderingsvågen som har svept över den svenska skolan kommer att stå oss dyrt. Trots de fina tankarna bakom inkludering har begreppet kidnappats av progressiva pedagoger och kommunekonomer. På sikt riskerar det att skada demokratin, skriver Isak Skogstad, lärare och skribent.

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium om kunskapsutveckling i en alternativ skolmiljö. Om hur kunskap och språk går hand i hand och om varför specialskolor är viktiga för en del elever.

Inkludering är själva hjärtat i läraruppdraget, säger Maria Glawe, en av årets tre guldäpplefinalister. "Mina bästa tips för att inspirera elever är att stärka deras tilltro till den egna förmågan", säger hon.

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

Avsaknad av studiero, eller att flickor används som ”kuddar” mellan stökiga pojkar, är förvisso problem i vissa svenska klassrum. Men innebär dessa problem att man bör ifrågasätta inkluderingsprincipen?

Inkluderande arbetssätt och pedagogik är vanligast i förskolan och försvinner mer och mer ju äldre barnet blir. Ämnet behöver diskuteras mer, enligt specialpedagog Veronica Ferm.

Lärare upplever att det varken finns tid, resurser eller möjligheter till inkludering av elever med beteendeproblem. Därför tror de inte heller att det fungerar i praktiken, visar en doktorsavhandling av Ulrika Gidlund.

Lärare vill undervisa så alla elever kan lära sig. Men lärare vet inte alltid hur de ska göra. Lärare behöver stöd från andra lärare och rektorn för att verkligen kunna hjälpa alla elever. (s. 2-3)

Många lärare känner frustration och otillräcklighet i arbetet med att inkludera elever med beteendeproblem. De ägnar mycket tid åt att försöka fostra, på bekostnad av undervisningen. Resultatet blir att både eleverna själva och deras klasskompisar blir lidande. Detta visar en avhandling från Mittuniversitetet.

Stik imod intentionerne foregår der eksklusion i skolen. I sit ph.d.-projekt har Gro Emmertsen Lund undersøgt sammenhængen mellem, hvordan skoler håndterer problemer, og hvordan eksklusionsprocesser udfolder sig.