Vilka är forskarna i idrott och hälsa? Är de inte – också – lärare i idrott och hälsa? Jo, i de allra flesta fall är de just det, skriver Håkan Larsson, professor i idrott på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

En avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har tittat på samband mellan fysisk aktivitet, stillasittande, kondition och psykisk hälsa bland högstadieelever. Över 1100 sjundeklassare från 34 skolor i Sverige deltog i studien.

Kalle Jansson har i sin doktorsavhandling i idrottsvetenskap studerat vilken betydelse religion och etnicitet har i ämnet idrott och hälsa i den svenska skolan.

Ännu en studie som kritiserar tävlingsmoment i idrotten har väckt starka reaktioner bland lärare. – Att tävla hämmar en del, men får andra elever att blomstra. Jag måste gynna båda grupperna, säger gymnasieläraren Mattias Fredin.

Det kan uppstå spänningar kring religion och etnicitet i skolans idrottsundervisning. Men Skolverket ger inga tydliga riktlinjer och för hur spänningarna bör hanteras och skolledningar hjälper sällan till. Ansvaret hamnar ofta på enskilda lärare och elever, visar ny forskning.

Barn från välbärgade och högutbildade familjer får bättre betyg i idrott – och klyftorna ökar. Det visar en avhandling som också slår hål på myten att killar presterar bättre i idrott än tjejer.

Familjebakgrunden är viktigare i dag för att lyckas i idrotten i skolan, visar en studie från Malmö universitet. I den framkommer det att barn från välbärgade familjer får bättre betyg i idrott och hälsa. Men det är framförallt en elevgrupp som sticker ut.

Om en viss kroppsrörelse inte är mer rätt än någon annan: hur ska man då sätta betyg i idrott och hälsa? Det är en fråga som både elever och lärare ställer sig, enligt forskaren Nina Westrin Modell.

Flickor kan missgynnas inom idrott och hälsa när fokus hamnar på fysisk styrka och prestationer. Men betyder det också att flickor är mer kritiska till ämnet? "Nej, vi måste bort från den vanföreställningen", säger forskaren Alexander Jansson.

Cirkusaktiviteter som ett inslag i ämnet idrott och hälsa kan ge flera vinster. Det visar Matilda Lindberg i sin avhandling där hon använt cirkus som pedagogiskt verktyg. Hennes arbete syftar till att främja elevers möjlighet till inflytande och föreslå en förändring av undervisningen i idrott och hälsa.

Ämnet idrott och hälsa handlar fortfarande för mycket om bollsporter och tävlan, konstaterar forskaren och idrottsläraren Nina Westrin Modell. Men hennes intervjuer med elever ger ändå hopp. "De uppskattar ämnet när de lär sig samarbeta och ta ansvar kring hälsoprojekt", säger hon.

Att skapa goda relationer med och mellan elever, utjämna ojämlikheter och stötta de som behöver det, utan utpekande, är tre strategier som lärare i idrott och hälsa använder för att inkludera och skapa social rättvisa i undervisningen.