Begränsad tillgång till kvalitativ forskning är ett allt vanligare hinder inom både grundutbildning och forskarutbildning. Denna uppsats undersöker metoder som forskare, däribland studenter, använder för att få tillgång till datainsamling inom deras ämnesområden.

Eva Skåreus, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, reflekterar i sin artikel över olika val hon gjorde och inte gjorde i sin förstudie. I sin forskning har hon undersökt frågor som behandlar lärarutbildningen i förhållande till yrkesidentitet, bilder, konstverk, kön och känslor.

I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Hur kan en musiklärare vara en resurs för olika människor att närma sig ett musikuttryck som de längtar till? Den frågeställningen undersöker Ambjörn Hugardt i sin artikel om jazzimprovisation.

Hur delger handledarna sitt yrkeskunnande till lärarstuderande under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen? Det undersöker författarna i denna artikel.

Syftet med denna vetenskapliga artikel är att, utifrån VFU-handledares kontext och beskrivningar, förstå vad som utgör kärnan i begreppet beprövad erfarenhet.

Kan lärarstudenter skärpa "den praktiska blicken" med metoder, designade för att ge handledarna skärpt förmåga att styra uppmärksamheten mot de praktiska och så kallade tysta delarna av det egna kunnandet? Det undersöker artikelförfattarna i denna artikel.

Hur synliggörs undervisningspraktikens innehåll i lärares frågor och diskussioner i processhandledning i grupp? Det har Ingrid Nilsson och Ewa Wictor undersökt i ett forskningsprojekt.

Det går att läsa om ledarskap, men att utöva ledarskap måste tränas i praktiken. I en artikel om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) diskuterar och problematiserar artikelförfattarna hur lärarstudenters ledarskap kommer till uttryck och vad som påverkar möjligheterna att kunna utveckla ledarskap.

Termerna bedömning, utvärdering och kvalitetssäkring har olika innebörder i den högre utbildningen. D. Royce Sadler tittar närmare på dessa begrepp och ett nytillkommet inom högre utbildning: "grade integrity" -betygsintegritet.

1962 beslutade riksdagen om en skolreform där meritokrati och jämlikhet var viktiga mål. Dessa ideal applicerades dock inte på grundskollärarutbildningen, där könskvotering gynnade manliga sökande. Maria Hedling har i sin artikel studerat den riksdagsdebatt som följde där reformen ifrågasattes.

Anna-Carin Jonsson och Dennis Beach har undersökt feedback och beröm (person- och processrelaterad) hos lärarstudenter och hur detta relateras till implicita teorier om intelligens. De fann bland annat vissa positiva effekter av lärarutbildningen, till exempel att preferensen för personberöm var avsevärt lägre under den sista terminen i jämförelse med den första.