Efter pandemin har övervikt och fetma minskat bland barn i Sverige, men fortfarande finns skillnader. Fler barn med övervikt finns i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och sämre inkomst.

Familjebakgrunden är viktigare i dag för att lyckas i idrotten i skolan, visar en studie från Malmö universitet. I den framkommer det att barn från välbärgade familjer får bättre betyg i idrott och hälsa. Men det är framförallt en elevgrupp som sticker ut.

Ny teknik, som sociala medier, blir alltmer självklara inslag i barn- och ungdomsböcker. Men i böckerna framställs tekniken ofta som farlig.– Det är påtagligt att det finns en negativ bild av tekniken, säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.

The paper addresses the process of the social reproduction of inequalities in political power in the United Kingdom by identifying how highly educated parents develop the political interest of their children and in turn create access for certain groups within the next generation to the world of politics.

Unga män som sitter i fängelse kan ha svårt att reflektera kring de brott de begått, och hur brottsoffren blivit påverkade. Ju bättre föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets omgivning klarar av att reflektera eller mentalisera, desto lättare är det för barnet att utveckla mentaliseringsförmågan.

Study finds ‘opportunity gap’ between rich and poor children can come down to just six missed chances.

Ny forskning från Mälardalens universitet (MDU) visar att unga värdesätter sin fritid och upplever att den kan bidra till välbefinnande och att lyckas i skolan.

Nästan var tionde treåring i Västerbotten visar tecken på socioemotionella svårigheter. Svårigheterna är vanligare hos barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning samt utlandsfödda. "Alla ska ha samma möjligheter, men här kan vi se att det skiljer sig redan i treårsåldern", säger Marie Lindkvist, forskare.

En nyligen genomförd studie med forskare från Jönköping University och Göteborgs universitet visar att lärare och skolledare ofta förbiser elevernas digitala, kulturella och språkliga färdigheter. Detta är enligt forskarna olyckligt eftersom dessa färdigheter kan vara avgörande för att främja inkludering och social hållbarhet i gymnasieskolan.

Vår tid präglas av krig, klimatet och en minskad tilltro i samhället. – Oavsett hur mörkt det ser ut är vår uppgift att hålla visionen om demokrati vid liv och ingjuta framtidstro, säger Örebroforskaren Erik Amnå, som deltog i ett seminarium i Almedalen om barns och unga demokratiska framtid.

Også de yngste elevene trenger verktøy for å håndtere en verden preget av krig, krimakrise og teknologiske endringer, mener forsker.

I en värld där fred och krig, säkerhet och konflikter ständigt är närvarande krävs det en balansgång i hur vi talar om dessa ämnen, särskilt med den yngre generationen. Niklas Eklund, professor i statsvetenskap, talar om vikten av att förstå krigets många former utan att normalisera eller acceptera dem.