Nu finns ett nytt undervisningsmaterial med information och idéer om hållbarhetsfrågor för högstadie- och gymnasielärare. Materialet är en del av kampanjen Green Trip för hållbara projekt och livsstilar bland unga i Europa.

En god miljö- och hållbarhetsutbildning ska syfta till att eleven utvecklar ett hållbart engagemang. Lärarens undervisning bör därför utgå från en didaktisk modell med tre olika aspekter: en intellektuell, en praktisk och en emotionell aspekt. Det menar forskarna Johan Öhman och Louise Sund i en nyligen publicerad artikel.

Med ett nytt stödmaterial vill forskare vid Lunds universitet och Naturskyddsföreningen göra det lättare för lärare att få igång samtal om klimatomställningen med elever på högstadiet och gymnasiet.

Lärande för hållbar utveckling har varit en del av skolans verksamhet de senaste decennierna. Men vilken typ av lärande handlar det egentligen om, frågar sig lärarstudenten Alice Andrews.

Ger en ostsmörgås verkligen mer klimatavtryck än en äggmacka? Hur kommer det sig att nötkött leder till större påverkan än kyckling? Och vilka andra effekter får det egentligen? Betyder det att vi ska ändra vårt sätt att jobba? Och hur förmedlar vi detta till barnen? I forskningsprojektet Världen behöver en ny berättelse möts forskare och förskolor för…

Det finns ett nytt verktyg som ska hjälpa personalen inom småbarnspedagogiken att lägga grunden för ett hållbart levnadssätt hos barn. Verktyget PROSUS är resultatet av ett unikt samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet och det första i sitt slag för finländsk småbarnspedagogik.

One way to solve complex problems like climate change may be to teach science in more complex and personal ways.

Rädsla är en naturlig känsla men våra rädslor har förändrats. Det bekräftas av Helena Hörnfeldts forskning och intervjuer med barn. Hon menar även att vi kan ha lagt ett alltför stort ansvar på skolbarn att föra kunskap om klimatet vidare, ett ansvar som borde ligga på oss vuxna.

Examining the human impact of climate change through fiction and nonfiction texts allows students to connect climate science to the human cost of climate change, develop empathy for communities impacted by climate change, and discover more about climate justice, writes ELA teacher Kasey Short.

Att arbeta med hållbarhet i förskolan är så mycket mer än att diskutera sopsortering. Förskoleområde N1:s arbete har lett till att frågor och tankar kring barns inflytande och delaktighet har lyfts upp – på riktigt. Det har också lett till nytt sätt att organisera verksamheten.

This paper presents a case study of a Climate Council School project within education for sustainable development (ESD). Students and their teachers from grade 9 and upper secondary school took part in this project when working on finding sustainable visions and solutions for their city in 2030. (pdf)

In this article we present and discuss some findings from a case study with upper secondary students, in Sweden, regarding their views on the role of education in relation to changes for sustainability.