Modellbaserad undervisning i gymnastik, där eleven står i centrum för undervisningen och inlärningen, har ökat i popularitet. Strukturen och pedagogiken kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren, skriver Jan-Erik Romar i en vetenskaplig artikel.

Ju skarpare verktyg vi kan utrusta våra framtida lärare med, och därmed deras elever eller studenter, desto bättre blir vi på att reflektera över vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Det skriver Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet och utbildad lärare, i en artikel om vikten av argumentationsanalys.

Denna artikel syftar till att öka förståelsen för den svenska skolinspektionen. Författarna analyserar hur skolinspektion skildras i texter som produceras av de ansvariga nationella myndigheterna, först av Skolverket och från år 2008 av Skolinspektionen. Resultaten tyder på att bland annat retoriken förändrades när ansvaret överfördes till Skolinspektionen.

I sin artikel diskuterar Mattias Nylund relevansen av klass i utbildningspolitik och forskning när det gäller gymnasieskolans yrkesutbildning i Sverige.

Finns det skillnader i oro och ångest inför prov mellan svenska och finska elever, och är dessa skillnader "riktiga" skillnader eller ett resultat av ett mätfel? Det har författarna till denna vetenskapliga artikel undersökt.

I denna artikel skriver författarna om forskningsprojektet "En dator - en elev", där elever i mellanstadiet använde datorer i undervisningen. Istället för att teknologin användes för att uppnå vissa mål, blev användandet av datorer ett mål i sig.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.

Oroliga, otrygga, okoncentrerade och aggressiva elever innebär en stor utmaning för nästan alla lärare. Skolledningens roll är avgörande för de skolor som varit framgångsrika i sitt bemötande av elever med svårigheter, visar Hans Larssons och Claes Nilholms artikel.

Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.

I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Hur kan en musiklärare vara en resurs för olika människor att närma sig ett musikuttryck som de längtar till? Den frågeställningen undersöker Ambjörn Hugardt i sin artikel om jazzimprovisation.