Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

En bok blir till film som blir till tv-spel som blir till lego. Ett textuniversum innehåller många former. "Skolan behöver bli bättre på att ta in elevernas digitala verklighet," säger forskaren Anette Svensson.

Spel ger inte automatiskt ett ökat lärande eller mer motivation. Men som enskilda verktyg kan spel bidra med mycket, menar forskare inom området.

Det sägs ibland att vi utbildar eleverna för att vi vill rusta dem för framtiden. Men kan man det, när vi inte vet hur framtiden ser ut? Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad, ställer frågan om det inte vore bättre att rusta eleverna för nutiden istället.

Studien undersöker sambanden mellan skolkontextuella faktorers (ledarskap, lärarsamarbete och skoletos) betydelse för graden av fusk bland elever på gymnasieskolan, samt huruvida dessa samband medieras av elevernas moral och betyg. (pdf)

Maria Johansson disputerade nyligen i pedagogik med en avhandling som handlar om validering yrkeskunskap. Hon har studerat hur valideringen inför antagningen yrkeslärarprogrammet går till vid de tio lärosäten som ger utbildningen i Sverige, något som har visat sig vara en komplicerad process.

Programledarna fortsätter att undersöka utbildningssystemet i Finland, denna gång gymnasiet och yrkesskolan. Gymnasiet lär ut teoretiska ämnen och förbereder för universitetet.

An annual study by the University of Roehampton has found that fewer 16-year-olds in England are getting a computing qualification.

Bildläraren Sonja Stankovich i Jönköping lät eleverna fördjupa sig i och få inspiration av Romero Brittos färgglada konst. Elevernas tolkningar blev helt underbara, skriver hon. Ett lektionstips som egentligen fungerar för alla åldrar.

Sandeklevsskolan i Bergsjön har genomfört ett genomgripande förändringsarbete. På fem år har de gått från mycket låga kunskapsresultat till att de flesta elever lämnar nian med gymnasiebehörighet. Framgångsreceptet är höga förväntningar, språkutvecklande arbetssätt och att anpassa undervisningen efter elevgruppens behov.

Ett centralt skäl till elevers lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och arbete med rutinuppgifter. Elevers kunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning. Johan Sidenvall visar på orsaker till varför procedurundervisning dominerar i skolan i dag och hur undervisningen kan bli bättre.