Upplevelser i naturen kan få eleverna att kämpa mer med olika ämnen i skolan. Det visar en avhandling om friluftsliv i gymnasiet.

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

Årgång 16, nummer 2, 2020 innehåller: Fördelar och nackdelar med treterminssystem – 5 En rapport om terminsindelningens betydelse för elevernas lärande av Emma Larsson och Catharina Tjernberg Nya rum för lärande? E-lärare som resurs för gymnasieelever 17 i ett utvidgat och digitaliserat klassrum av Ann-Christin Randahl, Christina Olin-Scheller och Marie Nilsberth. (pdf)

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det konstaterar Anders Hofverberg som forskat om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Gymnasieelever som får undervisning på distans behöver tydliga ramar för att bättre kunna hantera den plötsliga friheten. Det visar en hittills opublicerad studie om gymnasieelevers upplevelser av distansundervisning.

Det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval. Men skillnaderna i de utbildningsval som elever gör beror till största delen ändå på hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan. Skolans kompensatoriska arbete behöver därför bli mer effektivt och ske tidigare under elevers skolgång, skriver forskarna Anna Ambrose och Biörn Ivemark.

Ensamhet, bristande motivation och stress. Det blev några effekter för sistaårseleverna när gymnasieskolorna övergick till distansundervisning i våras. Det framkommer i en ny studie genomförd av forskare vid Göteborgs universitet.

Den snabba omställningen till distans under våren synliggör gymnasieskolans utmaningar visar en studie från Karlstads universitet. För lärarna handlade det mer om krishantering än en långsiktig utveckling av undervisningens digitalisering.

Ensamhet, bristande motivation och stress. Det blev några effekter för sistaårseleverna när gymnasieskolorna övergick till distansundervisning i våras. Det framkommer i en ny studie genomförd av forskare vid Göteborgs universitet.

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Författarna Linda Ekström Lind, Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden belyser i sin artikel lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår.

En upptäckt med distansundervisning är att en del elever som har haft det svårt att redovisa i stor grupp nu klarar det utmärkt när man sitter vid datorn, skriver Helena Landahl, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, Haninge kommun.