Prestation, tävlan, jämförelse och en norm som säger att killar är bättre än tjejer. Det fann idrottsvetaren Marie Larneby när hon följde en årskull elever genom hela högstadiet på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Mer disciplin och föräldrars drömmar om en framtida internationell karriär för sina barn. Det kan förklara en av trenderna i svensk skola, att fler svenskspråkiga familjer väljer engelsk­språkiga grundskolor. Men försämrade kunskaper i svenska och stressade elever kan bli resultatet, visar språkforskaren Jeanette Toths fallstudie.

David Ryffé är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Under hösten 2019 disputerade han på avhandlingen ”Omöjligt uppdrag” om styrningen av den svenska skolan och de normkollisioner som uppstår när olika värden och ideologier trängs i lagstiftningen.

Barn placerade i familjehem har sämre förutsättningar i skolan än barn i genomsnitt. Men detta går att påverka positivt, visar en ny studie. Att lyckas i skolan är den starkaste kända skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa och utanförskap senare i livet.

Det är full fart på skolgården. Några elever hoppar hinderbana och andra spelar spel. Sedan några år erbjuder Silviaskolan planerade aktiviteter på rasterna och det har bidragit till både mindre utanförskap och färre konflikter.

Finns det anledning att tro att det beröm som nu haglar över lärare och övriga av välfärdens medarbetare kommer leda till bättre villkor i pandemins spår? Knappast, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Mänskliga rättigheter genomsyrar vardagen i skolan för elever redan på lågstadiet – men det är inte alltid lärarna är medvetna om det. Med små medel skulle undervisningen kunna lyfta ytterligare, konstaterar Lisa Isenström i sin avhandling.

Daniella Alm Heljeved har grav dyslexi. Men det var inte förrän i sexan, när hon började på en ny skola, som hon fick stöd att prova olika digitala verktyg för att se vad som fungerar bäst.

Vi följer erfarna journalister som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Syftet är att ge unga människor redskap och medvetenhet, så att de lättare kan tolka och navigera i informationsflödet i en tid av pandemi och infodemi.

Mindre børn skal have ros for deres anstrengelser, mens teenageren måske kan blive motiveret af selv at bestemme over sin skoledag.

I boken Supermetoderna presenteras fem effektiva inlärningsmetoder utifrån den senaste forskningen.