Författarna till denna artikel analyserar de strukturer och mekanismer som gjort pedagogisk framgång möjlig för missgynnade elever med turkisk etnisk bakgrund i Frankrike och Nederländerna.

I denna artikel analyseras utbildningspolitiken i Cypern och en ny utbildningsreform. Författarna belyser det gap som finns mellan den politiska retoriken och den praxis som diskuteras av cypriotiska beslutsfattare under intervjuer.

Cecile Wrights artikel är ett inlägg i debatten om underpresterande svarta elever i brittiska skolor. Författaren menar att den nyliberala utbildningspolitiken som förs i Storbritannien, med sin betoning på konkurrens och valfrihet, har förvärrat redan befintliga ojämlikheter.

I sin artikel granskar den brittiska professorn Farzana Shain kritiskt den roll som utbildning har haft i Storbritannien när det gäller att peka ut etniska minoriteter som "problem".

Mary Darmanin kritiserar i sin artikel "The ‘smallness’ of minimalist tolerance" EU:s minsta stat, Malta, för landets nuvarande utbildningspraxis när det gäller integration av invandrare och etniska minoritetselever.

I sin artikel diskuterar Yvonne Leeman och Sawitri Saharso frågor om utbildning, identitet och delaktighet i ett mångkulturellt samhälle. Författarna jämför forskningen de gjorde i Nederländerna för 30 år sedan med dagens forskning i ämnet.

I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

Modellbaserad undervisning i gymnastik, där eleven står i centrum för undervisningen och inlärningen, har ökat i popularitet. Strukturen och pedagogiken kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren, skriver Jan-Erik Romar i en vetenskaplig artikel.

Denna artikel syftar till att öka förståelsen för den svenska skolinspektionen. Författarna analyserar hur skolinspektion skildras i texter som produceras av de ansvariga nationella myndigheterna, först av Skolverket och från år 2008 av Skolinspektionen. Resultaten tyder på att bland annat retoriken förändrades när ansvaret överfördes till Skolinspektionen.