Kritiken av grundskolans kunskapssyn och arbetsformer går tillbaka till 1970-talet och riktar sig i grunden mot den sammanhållna grundskolan, skriver Sten Svensson.

Under förskoleåret är barnen i slutet av sin språkliga utveckling. Genom leken kan de få språkliga utmaningar och som pedagog behöver du ge dem stöd och verktyg i processen, skriver Catarina Sjöberg, Leg. logoped och författare.

I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen och eleverna själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? (pdf)

När elever gör grupparbeten diskuterar de främst hur arbetet i gruppen ska genomföras i stället för att diskutera uppgiften. Läraren kan emellertid stödja elevernas diskussioner genom att ställa elaborerande frågor, skriver Karin Forslund Frykedal, Linköpings universitet och Högskolan Väst.

Snart är det valår, vilket brukar betyda ett ökat fokus på skolan. Handlar verkligen diskussionen om skolan om dem som skolan är till för – eleverna? Karin Berg argumenterar för att debatten måste skifta fokus från lärare till elever.

Allt för många elever brottas med läs- och skrivsvårigheter. Skolans utmaning är att upptäcka dessa problem i tidig ålder. Ett nytt forskningsbaserat verktyg kan användas för att screena alla elever i årskurs 1–4 för läs- och skrivsvårigheter.

Hur gör vi skolbarn i årskurs 3 – 6 nyfikna på högskolan? Universitets- och hög­skolerådet (UHR) har tagit fram utbildningspake­tet ”Väl­kommen till högskolan!”.

Att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning innebär såväl möjligheter som svårigheter i skolundervisningen. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.