Snart är det valår, vilket brukar betyda ett ökat fokus på skolan. Handlar verkligen diskussionen om skolan om dem som skolan är till för – eleverna? Karin Berg argumenterar för att debatten måste skifta fokus från lärare till elever.

Allt för många elever brottas med läs- och skrivsvårigheter. Skolans utmaning är att upptäcka dessa problem i tidig ålder. Ett nytt forskningsbaserat verktyg kan användas för att screena alla elever i årskurs 1–4 för läs- och skrivsvårigheter.

Hur gör vi skolbarn i årskurs 3 – 6 nyfikna på högskolan? Universitets- och hög­skolerådet (UHR) har tagit fram utbildningspake­tet ”Väl­kommen till högskolan!”.

Att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning innebär såväl möjligheter som svårigheter i skolundervisningen. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

En tryckknapp kan göra stor skillnad för ett barn med dövblindhet. Det har Margareta Fors, förskollärare och klasslärare på Snäckbackens Särskola, fått erfara under sina år på skolan.

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, som fått medel från Vetenskapsrådet för att koordinera en forskarskola med inriktning mot tidiga insatser i förskolan och de första skolåren.

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskarkollegor har Fredrik Jeppsson visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.

Inger Enkvists studie av skolreformerna åren 1962–1985 saknar en egentlig metodgenomgång, och man får intrycket av att Enkvist valt ut den litteratur som stärker hennes tes. Det skriver Johanna Ringarp, fil. dr i historia.

På grundskolan har programmering införts som ett inslag i ämnena samhällskunskap, matematik och teknik. Alla gymnasieelever som går ett nationellt program ska kunna läsa programmering. Sollentuna är ett exempel på hur man kan göra för att komma igång.