Kulturen att inte plugga som ofta finns bland pojkar kan brytas. Tillåtande normer kring studier, där pojkar kan prata med varann om pluggande utan att tappa status, gynnar deras resultat i skolan.

Pojkar har mycket sämre resultat i skolan än flickor. På en del skolor sägs det finnas en ”antipluggkultur” som ytterligare försämrar pojkars möjligheter. Nu visar forskare i Borås att det går att motverka den kulturen.

En skolmiljö där det inte anses töntigt att plugga hjälper inte – pojkar presterar ändå sämre än flickor. Det visar pedagogikforskaren Fredrik Zimmermans doktorsavhandling, som i veckan läggs fram vid Högskolan i Borås. "Pojkar som uppfostras som flickor har större chans att lyckas i skolan", säger Zimmerman.

Fokus för jämställdhetsarbetet i förskola och skola har förskjutits från kompensatorisk till normkritisk pedagogik. Det skriver fil dr Mia Heikkilä i denna kunskapsöversikt om metoder och förhållningssätt i förskola och skola.

Om man som lärare inte fått kunskap om på vilket sätt identitetsutveckling är nära förbundet med individers lärande och utveckling kommer eleverna varken utvecklas som elever, trivas i skolan eller prestera bra. Det skriver fil dr Mia Heikkilä i denna kunskapsöversikt om genusaspekter på lärarutbildningen.

Kränkande behandling kan ha sexuella kopplingar eller kopplingar till samhällets sociala konstruktioner av kön. Alla former av kränkande behandling, inklusive diskriminering, är ett hinder för barns lärande och ett hinder för att uppnå jämställdhet i skolan. Kränkande behandling i relation till kön som sociala processer i skolan är i liten grad forskat om i Sverige.…

Det är viktigt att pedagoger reflekterar över genus när didaktiska överväganden görs. Annars riskerar stereotypa föreställningar om kön begränsa elevers utveckling. Det menar fil dr Mia Heikkilä som i denna kunskapsöversikt skriver om genus och didaktik.

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan. Så har det varit under lång tid. Hur ser skillnaderna ut och vad beror de på? Fil dr Mia Heikkilä skriver om de undersökningar som har gjorts och ger exempel från forskningen i denna kunskapsöversikt.

Förskolan utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv har kanske den stabilaste grund att stå på vetenskapligt när det gäller dagens skolformer. Det skriver fil dr Mia Heikkilä i denna kunskapsöversikt om förskolan.

Kvinnliga elitgymnaster är särskilt sårbara och återkommande utsatta för våld, menar Natalie Barker-Ruchti som forskar om bland annat elitgymnasters villkor.

Flickor tonar ner sina kunskaper i sång, för enligt normen ska flickor vara duktiga, men de ska inte ta för mycket plats, menar genusforskaren Linn Hentschel.

Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap för hur samhället kan skildra individer mer jämställt. Nu presenterar Statens medieråd ett nytt omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger…