Översikten ger en bild av hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever, med eller utan funktionsnedsättningar, som möter svårigheter i det sociala samspelet. Resultaten sammanställdes utifrån en tematisk analys som ledde till följande teman att utgå från när man ska utforma en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa.

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

Vad är taktil kommunikation och hur använder man det i undervisningen? Samtal om språk och kommunikation för barn och unga med dövblindhet och hur viktigt det är att deras rätt till språk verkligen tas om hand och respekteras. Medverkande är Sofi Malmgren och Jessica Jägryd, båda rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. (webb-radio)

Ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i den pågående snabba digitaliseringen. Det finns hinder, men också stora möjligheter, visar Kristin Alfredsson Ågren i sin avhandling.

Personer med svår CP kan inte tala själva. Med en samtalsapparat kan en person med svår CP kommunicera. Men en sån apparat är svår att använda bra. Vården behöver mer tid att berätta hur man använder en samtalsapparat. (s.4-6)

Påfaldende mange skolebørn med ADHD, autisme eller svag begavelse bliver ofre for et eller flere seksuelle overgreb, viser politiets anmeldelser. Familier med alkoholmisbrug og vold har sværere ved at beskytte børnene imod overgreb.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Detta kan påverka såväl skolprestationerna som deras val av livsstil. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

I stället för att bara göra individuella anpassningar vill specialpedagoger hellre skapa arbetssätt för hela skolan, där tydliga ramar är till stöd inte bara för enskilt behövande elever utan för hela klassen.

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Vissa människor tycker det är svårt att hålla reda på tid. Men bra hjälpmedel och rätt träning hjälper dem att hålla reda på tiden. (s.12-15)

Stöd för att komma i gång och att fortsätta, och möjlighet att själv se sina framsteg. Det är några framgångsfaktorer för att öka fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning, visar forskning.