Termerna ”utvecklingsstörning” ska heta ”intellektuell funktionsnedsättning” ,och skolformen ska ändra namn från ”grundsärskola” till ”anpassad grundskola”. Att byta namn, men inte koncept, är dock en eufemism, skriver Thomas Barow, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I den här studien riktar forskarna Jan Hjelte och Jens Ineland uppmärksamheten mot hur olika yrkesgrupper som arbetar i skolan uppfattar kvalitet i bemötandet av elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Förmedla till de elever som behöver anpassningar att de är lika mycket värda som de som inte behöver anpassningar. Tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla.

Sociala medier har revolutionerat möjligheterna att umgås bortom begränsande normer för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt är de mer utsatta för avigsidorna med livet online.

Skiljer sig lärares undervisning och förväntningar åt för elever med intellektuell funktionsnedsättning, beroende på om de går integrerade i grundskola eller i grundsärskola? Enligt en ny studie av forskare på Uppsala universitet och Karlstads universitet finns det skillnader.

Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.

Denna systematiska översikt svarar på frågeställningen: Hur kan en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa utformas så att elever som möter svårigheter i det sociala samspelet ges goda förutsättningar för delaktighet, utveckling och lärande? (pdf)

Översikten ger en bild av hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever, med eller utan funktionsnedsättningar, som möter svårigheter i det sociala samspelet. Resultaten sammanställdes utifrån en tematisk analys som ledde till följande teman att utgå från när man ska utforma en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa.

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

Vad är taktil kommunikation och hur använder man det i undervisningen? Samtal om språk och kommunikation för barn och unga med dövblindhet och hur viktigt det är att deras rätt till språk verkligen tas om hand och respekteras. Medverkande är Sofi Malmgren och Jessica Jägryd, båda rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. (webb-radio)

Ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i den pågående snabba digitaliseringen. Det finns hinder, men också stora möjligheter, visar Kristin Alfredsson Ågren i sin avhandling.

Personer med svår CP kan inte tala själva. Med en samtalsapparat kan en person med svår CP kommunicera. Men en sån apparat är svår att använda bra. Vården behöver mer tid att berätta hur man använder en samtalsapparat. (s.4-6)