Dagens sexualundervisning på högstadiet behöver breddas med fler representationer av funktionsvariationer, intersexuella variationer och asexualitet, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Karin Nilsson är logoped i botten och arbetade med dyslexiutredningar när hon började intressera sig för läsforskning. 

Det är en stor utmaning för lärare att undervisa barn och ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning, IF, i kombination med autism. Det ställer särskilt stora krav på nyutexaminerade lärare. Läraren Kamilla Klefbeck har i flera studier undersökt hur metoden lesson study kan bidra till en bättre undervisning för dessa elever. (s.14)

Nu inleds ett skolforskningsprojekt som ska undersöka, dokumentera och utvärdera användningen av ett nytt läromedel, Handalfabetet – vägen till läsning.

En del forskning pekar på att spädbarn som tidigt fastnar framför paddor och telefoner kan få problem med koncentration senare i livet. Tusen barn ska nu undersökas i ett unikt projekt på Uppsala universitet.

Denna forskningsutblick belyser samband mellan funktionsnedsättning, skolprestationskrav, tilltro till sin egen förmåga och psykosomatiska besvär bland svenska grundskoleelever.

Logopeden Karin Nilsson har i sin avhandling kartlagt vilka förmågor som styr utvecklingen av läsförståelsen hos barn med IF. (s.2)

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

I studien har forskare undersökt vilka habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för barn och ungdomar med dövblindhet som finns beskrivna i internationellt publicerade forskningsartiklar.

För att hitta nya sätt att få funktionsvarierade barn att röra mer på sig - mäter forskare vid Nationellt vintersportcentrum i Östersund rörelsen hos barn med och utan funktionsvariationer på skolorna i Odensala och i Dvärsätt.

Mikael Skagenholt har i sin avhandling från Linköpings universitet bland annat undersökt hur hjärnan bearbetar olika numeriska representationer och vilka effekterna är av biologisk och kognitiv mognad på den numeriska bearbetningsförmågan. (s. 14)