Hur ser delaktigheten ut i och utanför skolan för ungdomar med funktionsnedsättning? Det beslutade sig Frida Lygnegård från forskningsmiljön CHILD på Hälsohögskolan vid Jönköping University att ta reda på genom att låta ungdomar själva svara på detta.

Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Allt fler elever med språkstörning kommer till Virginska gymnasiet. Samtidigt har många i personalen saknat utbildning om funktionsnedsättningen. Därför satsade rektorn på en kurs för all berörd personal. Den gemensamma utbildningen gav en gemensam kunskapsbas.

Ett nytt, webbaserat stödmaterial är framtaget för att utgöra en grund för arbetet med tillgänglighet, delaktighet och inkludering. Det vänder sig till alla som möter barn, elever eller vuxenstuderande med hörselnedsättning, i lärmiljöer där kommunikationen huvudsakligen sker med hjälp av talat språk.

En rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten fokuserar på i vilken utsträckning barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning, utifrån sina egna uppfattningar, har tillgång till likvärdig utbildning av god kvalité samt en tillgänglig och trygg lärmiljö. (s.10)

Den här rapporten innehåller en kartläggning av villkor som barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning har att förhålla sig till i sin utbildningssituation. (pdf)

Att ha en klass där alla barn utom ett kan se ställer stora krav på läraren. Enligt Kim de Verdiers avhandling får lärare inte tillräckligt med stöd – och eleverna kan därför inte visa sin fulla kapacitet.

Högskolan i Skövde har fått medel från Europeiska socialfonden (ESF) för att genomföra ett treårigt innovationsprojekt. Målet är att testa nya arbetssätt för att stötta unga dataspelsintresserade personer som har svårt att hitta en plats på arbetsmarknaden.

Logopeden Karin Enqvist har flyttat sitt kontor från Tierps centrala enhet för språkliga insatser till Ol Andersskolan i Skärplingen. På skolan jobbar hon tätt tillsammans med specialpedagogen Ann-Charlotte Simonsson och lärarna för att hitta skräddarsydda lösningar för varje elev – och för att öka lärarnas medvetenhet kring språkstörning. Här berättar logopeden, specialpedagogen och läraren om sitt…

Mellan 1 och 2 procent av förskolebarnen har en grav språkstörning, ytterligare 5 till 7 procent har en lätt till måttlig. Ibland upptäcks det inte förrän långt upp i skolåldern.

På Delfinen i Nacka är det fyrkantigt. Spontana utflykter är uteslutna. Här tar sig åtta barn med grav språkstörning steg för steg mot ett viktigt mål: att förstå och göra sig förstådda.