Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli mycket bättre. Det menar Pia Persson, verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor vid SPSM.

Statistiskt finns det minst två elever med språkstörning i varje klass. På Värner Rydénskolan vill skollogopederna att elever med språkstörning ska känna igen sig i stödstrukturer och strategier, oavsett pedagog eller årskurs. Därför togs ett gemensamt arbetssätt och bildstöd fram.

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)

Alla ungdomar vill vara delaktiga. För att ungdomar ska kunna vara delaktiga måste ungdomarnas familj fungera bra. Familjen behöver ibland hjälp för att fungera bra. (Sid. 3)

Barnet var helt tyst på förskolan, drog sig undan och mötte aldrig någons blick. Men hemma pratade det. Tillståndet heter selektiv mutism. Med små, försiktiga steg och stort tålamod lyckades förskollärare Alleny Aguilar i nära samarbete med specialpedagog Lena Holmberg skapa trygghet runt barnet och få det att våga ta plats.

Elisabeth Fernell och Mats Johnson är knutna till Gillbergcentrum och utgör den medicinska frontlinjen när det gäller PANS.

Hur utvecklar vi språket hos barn med kognitiva funktionsnedsättningar? De australiska kommunikationsböckerna PODD samlar användbara ord och symboler och följer ­barnens språkutveckling över tid.

Tema: Sällsynta funktionsnedsättningar.

I en ny studie har forskare vid Linköpings universitet undersökt hur elever i gymnasieskolan med svårigheter att nå kunskapsmålen upplever kraven i skolmiljön i relation till elevens individuella förutsättningar. Resultatet visar att de individuella anpassningarna i gymnasieskolan inte är tillräckliga enligt eleverna.