I denne artikkelen belyser vi samspill mellom barn med og uten funksjonsnedsettelse i barnehager og hva som kjennetegner samspill som dannet et fellesskap mellom barna. Vi bruker kvalitativ analyse fra observasjonsdata fra barna og intervjudata av ansatte i barnehagen for å belyse problemstillingen.

Syftet med studien var att undersöka om ett nytt pedagogiskt arbetssätt med musiksamspel och dramatiserat berättande – Multisensoriskt musikdrama (MSMD) – var effektivt när det gäller att stödja engagemang och uppmärksamhet hos elever som har flerfunktionsnedsättning i anpassad grundskola.

Att ha en elev med synnedsättning kräver planering. Material ska anpassas, uppgifter kan ta längre tid att utföra och samarbetet med resurspersoner ska synkas. Det behöver läraren ta höjd för. Annars är det som att få vilken elev som helst!

En graviditet varar ungefär 40 veckor – men en del barn föds redan innan 28 veckor. Det innebär både en riskfaktor för framtida funktionsnedsättningar, liksom utmaningar socialt och i skolan.

Elevgrupper med intellektuell funktionsnedsättning (IF) präglas av stora variationer, men utbildningen beskrivs ofta som enhetlig. Detta kan leda till en förenklad bild av elevernas utbildningsbehov. I en studie utförd i fyra olika klasser i den anpassade skolan undersöktes hur olika undervisningsmiljöer konstrueras och vilka faktorer som påverkar dessa miljöer. 

”Det handlar om att om att vara lyhörd och responsiv som samspelsparter, att använda sånger som ger repetition, återkommande pauser och igenkänning – att ha en struktur och förutsägbarhet i musikaktiviteter", berättar forskaren Linn Johnels.

Lyssna istället för att läsa. Och prata in text istället för att skriva den. Det kan vara ett framgångskoncept i skolan för exempelvis barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet.

”Det handlar om att om att vara lyhörd och responsiv som samspelsparter, att använda sånger som ger repetition, återkommande pauser och igenkänning – att ha en struktur och förutsägbarhet i musikaktiviteter", berättar Linn Johnels.

Forskarna Helena Tegler och Maja Sigurd Pilesjö har jämfört hur två olika typer av samtalsapparater påverkade möjligheterna för en elev som inte använder talat språk att visa kommunikativ kompetens och agens under morgonsamlingen i anpassad gymnasieskola.

Vetenskapsakademien tilldelar nu ett projekt för att studera inlärningssvårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning två miljoner kronor ur Aktiestinsens stiftelse. Bakom projektet finns Johan Lundin Kleberg, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Men det var også flere ulemper med digitale verktøy i skolen. – Lærere må bli mer bevisst på hvorfor de tar i bruk teknologi i klasserommet, sier forsker.

I en ny studie har forskarna undersökt hur skolan förbereder elever med intellektuell funktionsnedsättning för ett vuxenliv som aktiva medborgare med självbestämmande.