Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen efter skolan. Istället präglas verksamheten av nyttotänkande där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet. "Upplever barnen att det blir för mycket skola på fritids vill de inte vara kvar", säger hon.

Hur gör man leken till en del av undervisningen? Ordna inte bara organiserade lekar, bejaka också barns spontana initiativ till lek. Och hjälp dem att vidareutveckla lekarna. Det menar Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling som forskat om hur man kan arbeta ”lekresponsivt”. 

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers uppfattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet.

I denna artikel utforskas vilka kvaliteter som synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshem genom att analysera samtal mellan forskare och fritidshemspersonal i ett aktionsforsknings- och utvecklingsprojekt.

Syftet med studien är att problematisera fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Följande frågeställning vägleder studien: Vilka diskurser framträder i lärares tal om undervisning av elever i behov av stöd i fritidshem?

Nu startar det en skräddarsydd uppdragsutbildning för yrkesverksamma fritidsledare i Jönköpings län som länets samtliga 13 kommuners fritidsförvaltningar står bakom. Utbildningen är en av de första i sitt slag i Sverige och målet är att rusta fritidsledare för att skapa så trygga mötesplatser som möjligt för ungdomar.

Att som barn gå på fritidshem innebär att möta många andra barn med olika intressen. Pedagoger i fritidshem behöver möta olika behov, intressen och erfarenheter, men även utmana barn att utvecklas i sina intressen. Populärkulturen erbjuder barn möjlighet att dela erfarenheter och kunskap. I denna artikel undersöker vi populärkulturens funktion i barns sociala möten på…

I denna studie ligger fokus på svenska fritidshems fysiska lärmiljöer och hur fritidshemslärare beskriver att de arbetar med att utforma och utveckla fritidshemmets miljö och i förlängningen vilka handlingserbjudanden detta kan möjliggöra för eleverna. Studien bygger på samtalspromenader med fritidshemslärare där de olika miljöerna filmats och där lärarna beskrivit sina intentioner med utformningen av dessa. 

Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential, skriver Sara Djurberg i en krönika.

Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare under­visningsuppdrag infördes 2016.

Den här artikeln avser att skapa kunskap om fenomenet, matematik i fritidshemmet.