Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. "Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter", säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. "Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt", säger språkforskaren Helena Reierstam

Segregationsprocessen är till stor del orsakad av den snabba tillväxten av koncernskolor som Internationella Engelska skolan, menar Sten Svensson, fristående skoldebattör, medlem av Nätverket för en likvärdig skola.

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Utredningen "En mer likvärdig skola" föreslår att skolvalet ska bli obligatoriskt. Hanna Sjögren, pedagogikforskare och skolväljande förälder, menar att ansvaret för att motverka segregationen då läggs på vårdnadshavarna som tvingas välja mellan bättre och sämre skolor.

I förra veckan presenterade Björn Åstrand en utredning om en likvärdig skola. Men skoldebattören Sten Svensson pekar på att utredningen underskattar problemen med fristående skolor och deras vinstuttag.

Rektorn Linnea Lindqvist skriver om det omöjliga uppdraget att vara rektor i frånvalsskola när kraven på skolan från olika nivåer och olika håll varken går ihop med varandra, eller verkligheten eller resurserna.

Att resurssvaga elever lämnas kvar i resurssvaga skolor är en följd av den svenska skolans marknadsanpassning, anser forskare i en ny antologi. Bokens diskussion om skolpolitikens konsekvenser är intressant för alla i skolans värld.

De senaste tre decenniernas utveckling mot friskolesystem har varit förödande för skolan – det har kostat mer än det smakar, skriver Arne Söderqvist, tidigare gymnasielärare och universitetsadjunkt i matematik vid KTH.