Ebba Henrekson visar i sin avhandling att det är svårt för icke vinstdrivande friskolor att lyckas i Sverige. Nu vill hon slå ett slag för civilsamhällesorganisationer och samtidigt nyansera debatten om friskolor.

This article offers new empirical evidence regarding the limits of the premises of educational privatisation policies. Educational markets rely on the assumption that private participation has the potential to boost school diversification and open new educational opportunities for students from disadvantaged backgrounds.

Svensk politik saknar visioner om hur skolan skulle kunna organiseras och styras till samhällets och demokratins bästa – bortom skolmarknadens destruktiva spiral mot avgrunden, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det svenska skolsystemet med fria skolval, möjlighet till ekonomisk vinst för friskolor, omfattande nationella prov och skolinspektion, har en betydande påverkan på alla lärarnas arbete och autonomi, skriver Wieland Wermke och Gabriella Höstfelt.

Christina Wainikkas inlägg om skoldebattens vita fläckar är missledande, skriver Camilla Malm, medgrundare av partipolitiskt obundna Sollentunas Föräldranätverk, i en replik.

Debatten om vinstdrivande skolor missar att det finns aktiebolagsskolor som inte har som främsta syfte att generera höga vinster till sina aktieägare. Christina Wainikka, ordförande i Stiftelsen Sverigefinska skolan i Stockholm samt policyexpert på Svenskt Näringsliv, efterfrågar en mer nyanserad debatt om lösningar som tar hänsyn till dessa skolor.

Vilka elever “väljer” att gå på skolor som präglas av låga resultat, bristande studiero och otrygghet? Gymnasieläraren Therese Rosengren pekar i sin artikel på en nyanserad syn på tillvals- och frånvalsskolor men också på hur valen blir en självförstärkande process in i en ojämlik skola.

Hosta, isolering och dödsfall. Men också drömmar om att träffa sina far- och morföräldrar igen. Ja allt det här har forskare från Uppsala universitet kunnat se i en ny studie, där de analyserat barns teckningar, gjorda under pandemin.

Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. "Det finns tydliga risker med systemet", säger forskaren Karin Edmark.

Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. – Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.

Ännu en forskningsrapport har kommit till samma slutsats: glädjebetyg är vanligare i fristående gymnasieskolor än i kommunala. Och de är extra vanliga i skolor som drivs i aktiebolagsform. "Detta är problematiskt då vi får ett snedvridet urval till högre studier, säger nationalekonomen Lovisa Persson vid Institutet för näringslivsforskning på Högskolan Kristianstad.

Elever ska inte behöva ge upp sin egen möjlighet att utvecklas för att vara solidariska med de mindre gynnade. En andel friskolor behöver finnas för att erbjuda alla elever vad de behöver, skriver Jan Lenander, gymnasielärare inom matematik, fysik och teknik med en bakgrund som civilingenjör.