Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. "Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter", säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Efter att under lång tid vuxit sig allt starkare är marknadsskolan plötsligt i underläge. Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, uppmanar våra politiker att hålla i hatten och utnyttja tillfället – att förändra ett ohållbart system från grunden.

Politikerna kan inte längre kan ignorera att det är marknadsskolan som bidragit till ökad segregation och bristande likvärdighet, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.

Björn Åstrands utredning syftar till att göra skolvalssystemet mer rättvist, men det är viktigt att förslaget om lottning följs upp av styrmedel som säkrar en hög ambition och att skolans fokus är alla elever på alla nivåer. Det menar Åsa Melander, forskarstuderande och har tidigare arbetat som skolplatsplaneringschef i Hackney, London.

Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet, svarar Malmös skolkommunalråd att hon glömmer problemet med segregation av elever med svenska som modersmål. Dessutom kan inte ansvaret för en god utbildning ligga på föräldrarna.

Malmö stads skolkommunalråd Sara Wettergren (L) menar att obligatoriskt skolval är den minst dålig strategin för att motverka skolsegregation. Då bostadssegregationen är påtaglig i städer som Malmö så löses inga problem genom att automatiskt placera barnen på närmaste skola.

Rektorn Linnea Lindqvist skriver om det omöjliga uppdraget att vara rektor i frånvalsskola när kraven på skolan från olika nivåer och olika håll varken går ihop med varandra, eller verkligheten eller resurserna.

Att resurssvaga elever lämnas kvar i resurssvaga skolor är en följd av den svenska skolans marknadsanpassning, anser forskare i en ny antologi. Bokens diskussion om skolpolitikens konsekvenser är intressant för alla i skolans värld.

De senaste tre decenniernas utveckling mot friskolesystem har varit förödande för skolan – det har kostat mer än det smakar, skriver Arne Söderqvist, tidigare gymnasielärare och universitetsadjunkt i matematik vid KTH.  

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med…