Hur används digitala pedagogiska verktyg i förskolan? Det diskuterar Nina Bølgan i sin artikel i Nordic Journal of Digital Literacy, en tidskrift som riktar sig till alla som är intresserade av pedagogik och IKT.

Är ITERS-R ett användbart redskap för att mäta kvaliteten på barnomsorgen för små barn i norska förskolor? Det undersöker Anne-Grethe Baustad i en artikel.

Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.

Nina Odegards artikel fokuserar på skräpmaterial och hur det uppmuntrar barn att leka och bygga utan att behöva namnge, definiera eller märka konstruktioner. Artikeln behandlar också hur pedagogernas förväntningar kan störa denna kreativa och övergående process.

I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Astrid Granly och Eva Maagerø har skrivit en artikel där de undersöker vad multimodala texter i förskolan representerar och i vilken utsträckning de visar och ger attributioner till barnens aktiviteter.

Anne Lise Nordbøs artikel handlar om skapandet av en gemenskap mellan lärare-aktörer och småbarn-åskådare i en performativ händelse.

Biljana C. Fredriksens artikel syftar till att illustrera hur både fysiska och sociala faktorer påverkar möjligheterna för barns lärande vad gäller bildkonstsammanhang inom förskoleverksamheten.

Solveig Nordtømme undersöker i sin artikel bland annat hur den fysiska miljön i förskolan gör det möjligt för barn att interagera och positionera sig i lek och meningsskapande.

Gunvor Løkken och Thomas Moser har använt sig av en mängd olika tekniker för datainsamling som bygger på etnografiska metoder för att forska om kulturer inom förskolan. Författarna har studerat olika aspekter av pedagogik och meningsskapande situationer genom användning av material och utrymme och de roller som aktörerna (lärare och barn) spelar i dem.

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Det går att läsa om ledarskap, men att utöva ledarskap måste tränas i praktiken. I en artikel om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) diskuterar och problematiserar artikelförfattarna hur lärarstudenters ledarskap kommer till uttryck och vad som påverkar möjligheterna att kunna utveckla ledarskap.